Jobbskatteavdragets effekter!


Mycket svårt att utvärdera jobbskatteavdragets sysselsättningseffekter

Anders Borg mantra som han ständigt och gärna upprepar är att hans politik ska vara verklighetsbaserad och vila på ”vetenskaplig grund”. Nu har han och alliansregeringen haft dryga fem år på sig att genomföra sin politik – byggd på ”vetenskaplig grund”.

Dags att utvärdera Borgs mantra och vad säger forskarna?

En av de starkaste kritikerna var Uppsalaprofessorn Bertil Holmlund, som på intet sätt varit särskilt kritisk mot regeringens ekonomiska politik tidigare, har sågat begreppet utanförskap utifrån flera olika orsaker;
Begreppet kan lätt manipuleras;
Begreppet kan inte användas i internationella jämförelser.
Föreställningen om att stora skattesänkningar minskar inkomstskillnader eller är allmänt positiva för ekonomin brukar kallas supply-side economics. Teorin bakom är att när människor får mer pengar i plånboken så börjar de konsumera, samtidigt som företagen har råd att anställa fler (eftersom de kan sänka lönekostnaderna när folk betalar mindre i skatt). Sammantaget tänks detta få kraftigt positiva effekter på ekonomin och tillväxten. Folk blir rikare och jobben fler. Kanske ökar till och med tillväxten så mycket att skatteintäkterna inte minskar, trots sänkningarna. Den här teorin har använts för att försvara kraftiga skattesänkningar, framför allt riktade till höginkomsttagare, under både Ronald Reagan och George W. Bush. Problemet är bara att teorin inte har fungerat, i verkligheten alltså.
Många forskare är också starkt kritisk till påstådda effekter av jobbskatteavdragen.
Så här säger en av forskarna, Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala Universitet;
”Vår bedömning är att det inte går att dra några säkra slutsatser kring effekterna. Fördjupade analyser tyder också på att det finns underliggande trender i sysselsättningen som samvarierar med jobbskatteavdraget och som är mycket svåra att fånga upp. Variationen mellan gruppernas skattesänkning är också ganska liten och dessa två faktorer tillsammans bidrar förmodligen till den stora osäkerheten i resultaten”.
En annan forskare, Che-Yuan Liang, forskare i nationalekonomi;
”Slutsatsen blir av vår utvärdering att befintliga metoder och reformens utformning gör att det är svårt att utvärdera några effekter av jobbskatteavdraget”
Trots en näst intill samstämmig forskning , samt Finanspolitiska rådet, IFAU, Konjukturinstitutet mfl.  utvärderingar håller således Anders Borg fast vid sin inställning. och menar att det finns många institut som utreder denna typ av studier, de flesta betalda av Regeringen????????
Så här uttrycker sig Von Sydow (M) angående jobbskatteavdragets  granskning av dess jobbskapande effekter.
”Dessutom tillhör jobbskatteavdraget en av de mest jobbskapande reformer vi känner till, väl granskat av riksrevisionen, finansdepartementet, finanspolitiska rådet och ledande forskare”
Notera särskilt att Von Sydow säger att jobbskatteavdraget är väl granskat, han säger således ingenting om resultatet av reformen. Värt att lägga på minnet!
Det märkliga är att i sin sista budget i opposition deklarerade Moderaterna högtidligt att deras ekonomiska politik skulle skapa ”kanske 500 000 fler jobb redan på kort sikt”. Nu berättar de stolt att deras politik skapat en femtedel av det.

Februari 2011 kom regeringens utredning med det tråkiga beskedet att det inte kunde styrkas att jobbskatteavdraget skapade några nya jobb. Trots det har inte sedan dess hindrat Reinfeldt från att fortsätta påstå det. Det gäller att hålla en linje! Dunka in den lögn som redan förmedlats intill dess den blir en sanning = moderat strategi.

Vilka nettoeffekter ger det då för löntagarna?
Här har tagits hänsyn till en bruttolön om 22.000 Kr/månaden. Kostnader för uppehälle i enlighet med Konsumentverkets hushållsbudget för ensamstående. Bilkostnaden år beräknad utifrån en Volvo av 2009 års modell inklusive fordonsförsäkring och underhåll samt en körsträcka på 20000 km/år.
En hyreslägenhet om 2 rum och kök.
Övriga kostnader skall täcka upp telefon, kläder och övriga hygienartiklar.
Bruttolön                                                     22 000 kr
Kommunalskatt inkl. kyrkoavgift       – 6 157 kr
Statlig inkomstskatt                                             0 kr
Jobbskatteavdrag                                       1 400 kr
På  lönebeskedet                                        17 243 kr
Hushållets kostnader                                  3600 Kr
Övriga kostnader                                          2500 Kr
Bilkostnader                                                    5420 Kr
Hemförsäkring                                                  250 Kr
Hyreskostnad                                                 5500 Kr
                                                              17270 Kr
Överskott/Underskott                                    – 27 Kr
Som synes har inte jobbskatteavdraget gett låg och medelinkomstagare särskilt mycket i kronor och ören inte heller har det haft märkbara effekter på arbetsmarknaden. Slutsatsen blir av detta att jobbskatteavdraget har endast gynnat högavlönade. Återigen ett cyniskt sätt av denna regering att gynna högavlönade samtidigt som man på alla sätt missgynnar låg- och medelinkomstagare och utöver det inte har någon politik för att råda bot på den nu cementerade arbetslösheten.
Annonser
Lämna en kommentar

Välkommen att kommentera.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: