Som om det inte var nog med Reinfeldts moderater vill nu också Göran Hägglund (KD) sälla sig till arbetarklassen. Han vill komma ut som en förkämpe för klasskampen. Visst Moderaterna lyckades dupera svenska folket med sitt arbetarparti så varför inte också Kristdemokraterna (KD). Har man parkerat sig på oppinionssiffror runt 3% tycks alla medel vara tillåtna.
Det var en gång Centern som i valteknisk samverkan med dåvarande Kristen Demokratisk Samling (KDS), lyckades peta in KDS i Riksdagen 1985. För borgerligheten var det angeläget att få med KDS i riksdagen då det gällde att skapa en majoritet emot socialisterna i riksdagen. KDS hade dessförrinnan legat på ca 2% i riksdagsvalen. Nu är man snart tillbaka där. Detta valtekniska samarbete fick också hård kritik främst från Socialdemokraterna men också från Centerns ungdomsförbund och kvinnoförbundet.
Partiet bildades 1964 och dess förste partiledare blev Birger Ekstedt, Alf Svensson efterträdde Ekstedt efter hans bortgång 1974 och Göran Hägglund efterträdde Alf Svensson 2004 som partiledare. Hägglund har enligt Arbetsförmedlingens hemsida Rörmokar utbildning, branschgemensam utbildning 
inom försäkringssektorn, samt företagsintern utbildning inom finanssektorn. När partiet bildades sa man sig inte vara varken ett borgerligt eller socialistiskt parti. Det svenska kristdemokratiska partiet, till skillnad mot de europeiska, var sprunget ur frikyrkorna och deras traditionella opposition mot statsmakten och statskyrkan. Partiet har sitt starkaste stöd i de frikyrkodominerade valkretsarna Jönköpings och Västra Götalands län, det sk ”gnällbältet” i folkmun. Dess profilfrågor är familjen, etik och moral i det offentliga rummet
I ock med denna valtekniska samverkan hade KDS slutligt sällat sig till borgerligheten. Men fortfarande under namnet Centern. Det var först i valet 1991 som KDS lyckades ta sig in i Riksdagen under eget namn och med röstsiffrorna 7.1% vilket innebar att KD fick hela 26 riksdagsledamöter. I valet 1998 ökade man till hela 11.8% och fick därmed 42 riksdagsplatser. Därefter har nedgången varit signifikant för att 2010 bara få 5.6% av rösterna. Oppinionen ser ut att decimera KD ännu några procent och ligger för närvarande under 4% spärren.
Nu sällar sig således Göran Hägglund till klasskampens företrädare, vilket förefaller aningen märkligt mot bakgrund av att hans parti ingår i den högerallians som har som sin främsta uppgift att bekämpa klasskampen och socialism överhuvudtaget. Vad är det som driver Göran Hägglund mot dessa mål? Ja inte fan är det klasskampen i sig utan snarare hans medvetenhet om KD:s synnerligen dåliga opinionssiffror. Vi har ju fått veta med all önskvärd tydlighet att exempelvis moderaterna kommit till insikt om att man vinner knappast några val i Sverige med marknadsliberala och konservativa idéer. Därför påbörjade Moderaterna sin marsch med att övertyga medborgarna att den forna högern var ett avslutat kapitel och de ”Nya Moderaterna” tar vid genom att stjäla socialistiska begrepp. Nu har turen kommit till KD och Göran Hägglund, 6 år försent möjligen, men vad gör man inte för att ta hem folkliga poänger? Anses arbetarna vara så insolventa mentalt att man från högern anser det vara tämligen enkelt att lura dem gång efter gång? Ja Reinfeldt anser uppenbarligen det, och nu även Göran Hägglund.
Detta bevisar med all önskvärd tydlighet att Socialdemokraterna är ett mycket populärt parti hos högern. Om inte! Skulle det finnas någon anledning att stjäla begrepp och ideologiska termer från socialdemokratin annars?
Men vi låter oss inte luras ännu en gång, så hur gärna rörmokare Göran Hägglund försöker vinna populistiska poänger genom att nu vilja föra den klasskamp som vänstern fört i decennier så kommer han inte att lyckas. Det sannolika är att KD kommer att minska ytterligare i opinionssiffrorna genom sådana populistiska uttalanden.
Valet 2014 kommer att handla om jobben officiellt, inofficiellt kommer det handla om avveckling alternativt utveckling av vår välfärd. Rösta rätt nästa gång.
Björn Alvebrand 