Den som nu trodde att Reinfeldt ock Anders Borg är de enda författarna i det moderata lägret har fel. Det finns flera, ett av de värsta exemplar jag tror mig ha studerat är nuvarande socialförsäkringsminister Ulf Kristersson ock hans bok ”Generationskriget”, Så här skriver Kristersson sammanfattat om de för honom så förhatliga 40-talisterna.

“ * Går Sveirge mot ett generationskrig? Vi som är födda på sextio- och sjuttiotalet riskerar att bli de första generationerna som får det sämre än våra föräldrar.”

“* Tidigare generationer har arbetat ihop sitt välstånd. Fyrtiotalisterna är den första generationen som har röstat sig till det. Ett högre välstånd än de egentligen har råd med. Räkningen i form av statsskuld och obetalda pensionslöften, tänker de lämna till oss”

“* Det är ingen idé att anklaga fyrtiotalisterna för att de utnyttjar de offentliga system deras föräldrar skapade. Men det är intressant att studera hur kravmentalitet och bidragstänkande präglar den generation som idag sitter vid makten.”

Fyrtiotalisterna har således inte jobbat ihop sitt välstånd och utmärker sig av ett  bidragstänkande ock kravmentalitet. Dessutom utnyttjat systemen och förstört familjesammanhållningen. Finns det synpunkter på detta?  Själv har jag många synpunkter ock ett av de främsta är att det som var rådande under min generation ock det vi växte upp med var – ”gör din plikt ock kräv din rätt” något som försvann under 70-talet först. Ytterligare synpunkter överlämnar jag till läsarna då jag är övertygad om att sådana finns ock då av inte helt angenäm sådan för Kristersson.

I en annan bok som Kristersson står som medförfattare till är  ”Non – Working Generation”. Han har varit medförfattare till fler böcker, samtliga utgivna på tankesmedjan Timbro, var annars. I sin bok Generationskriget beskriver Kristersson 40 talisterna som ”Homo Bidragus” som hävdar att 40 talisten är en bortskämd typ som ofta tar på sig en ”offerroll” .  Vi minns i det sammanhanget Per Nuders uppmärksammade beskrivning av 40-talisterna som ett ”köttberg” Måhända han då fick applåder av sådana som Kristersson? Vad mer är att han anser att 40 talister inte är att lita på.  Jag kanske skall påminna både Nuder, Kristersson ock alla andra att det var vi som såg till att er generation fick det så mycket bättre än vad vi hade som växte upp i spåren av ett världskrig, det var vi som arbetade ock slet för att välståndet skulle öka, ock sist men inte minst det är vi 40-talister som gav er chansen att fortsätta på det spåret, den tog ni inte, istället ägnar man sig åt att sitta på sina självgodhetens arslen ock uttrycka missnöje med den generation som gav er möjligheter. Varken jag eller någon annan av min generation beklagade oss aldrig, tvärtom vi kände glädje över att kunna ge de senare generationerna bättre ock bättre möjligheter.  I böckerna där han står som medförfattare jämför han  också hela arbetsmarknaden med Apartheid. Huvudlösa påståenden av en uppenbarligen huvudlös minister. Men den sorten finner vi ofta ”häckande” hos moderaterna, då de förmodligen anser sig ha hamnat i de rätta kretsarna  där man får gehör, ock medges trigga igång ytterligare ideér, anarkistiska, rabiata, demagogiska, nyliberala ock  ovetenskapliga  ideér om hur samhället skall utvecklas i en riktning som bättre passar dessa gökar. Många politiker brukar ägna sig åt författarskapet, fast då efter avslutad karriär, jag läser dock aldrig sådana uppenbara märkliga anarkistiska rabiata texter som moderater uppenbarligen ägnar sig åt ock då företrädesvis före sin egentliga politiska karriär. Får vi se dessa författare skriva sina självbiografier med titlar som ”Mina ambitioner misslyckades” eller ”Mina underbara år vid köttgrytorna” där man förklarar varför man inte lyckades.  Det som oroar är att sådana herrar som Reinfeldt, Borg ock Kristersson sitter på viktiga poster i samhällsfunktionen idag med möjlighet att förändra samhället utifrån sina illustra ideér nedtecknade i allehanda böcker. Det som är bra är att de avslöjar sig själva, mindre bra att alla dessa märkliga skrifter görs kända först efter.

Vem är denne Ulf Kristersson? 49 år, född i Lund men uppvuxen i Torshälla. Ordförande i MUF mellan 1988 ock 1992. Kandiderade till partiledarposten 1992 som han förlorade mot Reinfeldt i det som kom att kallas ”Lyckselefejden” ett i alla stycken smutsigt partiledarval som gjorde att Kristersson ock Reinfeldt, som förresten benämns som ”tvålen” i de inre kretsarna, därefter ansågs de som såta ovänner, åtminstone till dess Reinfeldt utsåg honom till Christina Husmark Perssons efterträdare som socialförsäkringsminister, då Husmark Persson avslöjade vad som föregåtts i den så kallade Bankerydsöverenskommelsen, nämligen att överskotten i socialförsäkringarna skulle finansiera jobbskatteavdragen samt att hon uppgav att sjukersättningsreformen gav oönskade effekter för många. Detta blev uppenbarligen för mycket för Reinfeldt som gav henne sparken.

Kristersson var riksdagsledamot för Stockholms stad och var under några år vice ordförande för Moderaterna i Stockholm. I riksdagen satt han huvudsakligen i socialförsäkringsutskottet, men också i utbildningsutskottet, arbetsmarknadsutskottet och riksdagens revisorer. År 2000 lämnade Kristersson riksdagen och anställdes i det börsnoterade företaget Connecta i Stockholm. Efter fusionen med Information Highway bildades Adcore AB och Kristersson blev företagets kommunikationsdirektör. Kristersson har också varit styrelseordförande i Adoptionscentrum. Efter valet 2002 blev Kristersson finanskommunalråd i Strängnäs och var inför valet 2006 ordförande i den moderata partiledningens familjepolitiska arbetsgrupp.

Kristersson har varit föremål för flertalet skandaler i sin ämbetsutövning. Det vi minns bäst är hans 4;a rumslägenhet som han hyrde av Ersta Diakonisällskap som förvaltade lägenheten, en lägenhet avsedd för svårt sjuka ock hemlösa. Stockholms stad, Kristerssons arbetsgivare, köpte tjänster av Diakonisällskapet, man misstänkte någon form av uppgörelse mellan Kristersson ock Diakonisällskapet. En förundersökning inleddes mot honom som senare lades ned. När SVT:s UR först konfronterade honom smet han ifrån kamerorna, men sedan fick han det att låta naturligt att socialborgarrådet självklart skulle få en lägenhet av sin kompis. Kompisen är den mycket oetiska prefekten Torbjörn Larsson – som för övrigt var folkhälsominister Maria Larssons (KD) expert på etiska frågor i äldreomsorgen. Torbjörn Larsson var dessutom högst ansvarig för Ersta vid tiden då Kristersson var socialborgarråd i Stockholms stad. Under 2010 flyttade Kristersson från den lägenhet han hyrt från Ersta Diakonisällskap. Kristersson använde istället hustruns lägenhet på Kungsholmstorg, vilket uppmärksammades i samband med utnämningen till socialförsäkringsminister 2010 eftersom kontraktet upplåtits vid sidan, över tio år tidigare, av bostadskön, via parets vänskap med VD:n för fastighetsbolaget Einar Mattsson Stefan Ränk. Med dom rätta kontakterna skapar man sig fördelar mot andra, huruvida det är etiskt ock moraliskt försvarbart funderar säkert många andra över, dock tycks moral ock etik inte ingå som det främsta attributet när fördelarna haglar över politiker allmänt, man tar erbjudanden ock chanserna, som i fallet Kristerssons lägenhetsfiffel, ock känner sig ”ypperligt” sårade vid upptäckt.

Kristerssons entré 2010 började strax därefter med motgångar då  läkare i ett upprop krävde att utförsäkring från Försäkringskassan bör upphöra. Två gånger, i juli och i december 2011, har riksdagen gått emot regeringen och beslutat om en återgång till de gamla reglerna för arbetsprövning efter ett halvårs sjukskrivning.  I februari 2012 vägrar Ulf Kristersson att följa riksdagens beslut om hur sjukskrivnas arbetsförmåga ska prövas efter 180 dagar. Beskedet upprör oppositionen som menar att han obstruerar riksdagsbeslut ock att ett misstroendevotum kunde komma att krävas mot socialförsäkringsministern. Det är ett ansvarslöst ock upprörande agerande. Det är inte regeringens som styr landet utan riksdagen och regeringen ska förhålla sig till det riksdagen beslutar.  Han tvingades därefter, förmodligen förödmjukad, be om ursäkt för sin obstruktion. En del skulle kanske behöva en kurs i demokratiska regler för riksdagsledamöter, för detta saknade Kristersson uppenbarligen.

Kristina Husmark Persson (M) har inte gått den medieträning som erfordras för att axla jobbet som statsråd ock socialförsäkringsminister. Men det har Kristersson Han har gått hur många kurser som helst och har nära kontakter i den borgerliga PR-svängen, inte minst den nyliberala tankesmedjan Timbro. Kristersson är en glidare och uppdraget att förklara ock svänga till saker så det låter bra har han lärt sig. Reinfeldt visste mycket väl vad som behövdes för att förklara varför exempelvis cancersjuka ska jobba när de är helt utslagna. En moderat som utan att blinka tar emot både lägenheter under märkliga förhållanden ock  mer än gärna skär i trygghetssystemen. En för Reinfeldt passande socialförsäkringsminister, ock allt groll, sedan den uppmärksammade striden i Lycksele, var som bortblåst mellan dessa bägge herrar. Ändamålet helgar medlen!  Kristersson har ett PR-sinne som passar de Nya Moderaterna. Han har därvid en uppfattning om hur pensionärer, 40-talister, sjuka ock arbetslösa skall berövas sina möjligheter att nyttja, som man själva betecknar det, ”frikostiga” bidrag. Rätt man på rätt plats således. Att därutöver vara en glidare tycks vara en förutsättningen för att förklara varför sjuka kvinnor och män ska ut och söka jobb för att sedan bli utförsäkrade och hamna på försörjningsstöd. Ett bra val för Reinfeldt ock en regering som låter reklamspråket och PR-tricken dölja den usla politiken.

Avgångskrav har rests mot Ulf Kristersson, främst från Kommunal, men så länge han har Reinfeldts fulla förtroende lär han sitta kvar, såvitt inte nya obstruktions försök manar oppositionen att lämna in en ansökan om misstroendevotum mot enskild minister. En i raden av moderater som inte drar sig för att åsidosätta Riksdagsbeslut. Ett undergrävande av demokratin som är ytterst allvarligt.  Jag har haft det olustiga nöjet att studera dessa författares illustra mer eller mindre ovetenskapliga skrifter. Samtliga skrivna åren 1993 ock 1994, 12 år därefter fick de fick makten ock befann sig i regeringsställning med undantag av Kristersson som ju  tillträdde först 2010. Samtliga vuxna vid tillfället när böckerna skrevs, detta sagt just för att man nu tar avstånd från sina illustra skrifter genom att hävda man var ung ock oförståndig. Vem tror på allvar att den inställning man då hade inte skulle gälla idag? Jag tror på goda grunder, vad gäller alla 3 dessa herrar, att man nu omsätter sina idéer i praktisk handling idag. Allt för mycket kan kopplas ihop med vad man skrev då. Nåväl återväxten synes vara god, flertalet medlemmar i MUF har haft ock har mer eller mindre märkliga idéer om sakernas ting ock ordning, ock det är mot bakgrund av moderater som mer än gärna skriver före istället för efter, ett skäl att hålla ögonen på dessa innan de beträder maktens boningar.

Här kan du se ett fall av den sjukförsäkring som Ulf Kristersson ytterst ansvarar för

Här försvarar Ulf Kristersson Riskkapitalbolagen.

BEHÖVER VI SÅDANA MINISTRAR I EN REGERING? NEJ KNAPPAST! DÄRFÖR BÖR MAN RÖSTA RÄTT NÄSTA GÅNG 2014

Återkommande till Reinfeldts sommartal i Gustafsberg som jag tidigare recenserade som tomt ock innehållslöst. Jag finner inga skäl att ändra den ståndpunkten på något vis. Däremot kan man uppfatta hans tal något konspiratoriskt, vilket i ock för sig inte är någon ovanlighet vad avser den moderata retoriken ock argumenten. Den föder just konspiratoriska analyser. Nu är jag på inte sätt konspiratorisk lagd utan hänger mig till sakliga fakta ock argument snarare än konspiratoriska sådana. Men jag kan inte undslippa mig göra en sådan analys av hans allt igenom innehållslösa tal. (OBS: Ovanstående bild visar på en Twittrande moderat partisekreterare under den första partiledardebatten i TV dör våran Löfvén deltog.)

Reinfeldt ock hans moderater har utvecklat en metod i sin argumentation där nya ord tillkommit ock andra försvunnit. Sådana vokabulär som anses vara allt för värdeladdade ersätts med mindre värdeladdade ord för att bättre passa in i argumenten ock för att få en positiv bild av den som argumenterar. Reinfeldt har själv fått den frågan varför man använder sig av den metoden. Svaret var väntad – ”språket utvecklas ständigt ock vi moderater tar till oss av den utvecklingen”.  Vem kan motsäga detta? Om det nu inte var så att man kategorisk förvandlar språkbruk som innehåller värdeladdade ord till mindre värdeladdat. Ofta också utan att specificera vad som egentligen ingår i det nya avladdade ordet. Det här har Moderaterna gjort till sitt signum i debatterna. Istället för arbetslöshet vill man använda sig av ”utanförskap” som egentligen innefattar allt från arbetslöshet, sjuka, invandrare, handikappade med mera. Ingen direkt specifikation således. Att tala om arbetslöshet i enlighet med gängse normer är främmande, istället talar man i absoluta tal för att beskriva sysselsättning vilket ger en mer positiv respons hos folket än att tala i procentsatser som i nutid ger en helt annan bild av den verklighet moderaterna vill måla Sverige i. Det här är inte en ärlig argumentation, av flera anledningar. Det går inte att relatera definitionen utanförskap till statistiska undersökningar om man därvid inte talar om vad den skall innehålla, man förvillar många människor ock får dom uppfatta de retoriska argumenten som positiva istället, en målsättning naturligtvis att utmåla sig själv i positiv riktning trots att verkligheten ser annorlunda ut.

Det andra, nu konspiratoriskt, är att man kan undergräva motståndarens argumentation genom att ”stjäla” andras förslag ock omarbeta dom att passa de redan tidigare förslag som uppfattats positiva av medborgarna. Populism kan det uttryckas som. Ett sådant var nu Reinfeldts tal om utbyggnad av tunnelbanan mot Nacka, utan att ange hur det skall finansieras. En sådan utbyggnad kommer i spåren av tunnelbanans utbyggnad öka befolkningstillväxten runt om tunnelbanans linjesträckning, vilket också innebär nya bostäder. En naturlig effekt av ett sådant projekt som moderaterna också vill göra till sitt förslag. Människor vill i huvudsak finnas nära kommunikationer för att restider till ock från sina arbeten skall bli så kort det är möjligt. Allmänna kommunikationer behövs i storstadsområdena för att möta den tillväxt som sker, i synnerhet Stockholm, utan att för den skull minimera andra storstadsregioner med liknande behov, så räknas Stockholm som landets ekonomiska nav. Hindras tillväxten i Stockholms regionen då minimerar man utvecklingen inom hela Mälardalen. Det här har Socialdemokraterna förstått under många år ock har därför haft detta på sin agenda, en agenda som Allianspartierna inom Landstinget motarbetat under samma tid. Håkan Juholt var den som lyfte frågan från Landstingsnivå till riksnivå där han i sina tal ständigt hävdade behov av åtgärder för Mälardalsregionen ock dess tillväxt. Nu stal således moderaterna denna fråga ock angav den på sin agenda helt plötsligt. Fortsätter nu Socialdemokraterna driva denna fråga, vilket dom naturligtvis ska göra, kan man tänka sig att, inte minst Reinfeldt, kan komma att hävda att den frågan har vi redan ”på vårt politiska manifest – vad är nytt” samtidigt som man notorisk brukar hävda att Socialdemokraterna har ”ingen politik” för tillväxt. Många anammar den argumentationen utan att göra en ordentlig analys av de faktiska omständigheterna ock detta är moderaterna väldigt väl medvetna om. Konspiratoriskt? Ja visst, men inte helt förkastligt, för tyvärr har den politiska argumentationen i allt större utsträckning handlat om att såga varandras förslag med diverse olika argument. Detta är inget ovanligt i sig det har alltid förekommit. Skillnaden nu är att det görs på ett mer raffinerat ock oärligt sätt än tidigare.

Ansvar, ock ansvarsfull! Är ett ständigt återkommande argument i Reinfeldts ock Anders Borgs tal till medborgarna. Man hävdar – vi valde en annan väg, med tydlig inriktning mot oppositionen, men också företrädesvis mot de ekonomier i Europa som brottas med rejäla underskott i sina finanser, i en del fall namnger man också de länder som ligger risigt till, men bara de som styrs av andra ideologiska partier som inte är konservativa eller nyliberala ock undviker de länder som redovisar bättre resultat än vad den moderatledda minoritetsregeringen presterat. I Reinfeldts tal betonade han England som ett ur alla sammanhang visat, främst genom Gordon Brown, på hur ekonomier kan raseras om man inte tar avstånd från som han uttryckte sig – enormt slöseri. Gordon Brown var premiärminister under en period av 3 år ock efterträdde Tony Blair, bägge Labour, där Tony Blair vann valet med en jordskredsseger 1997 ock gjorde därmed slut på 18 år av konservativt styre. Englands underminering av statsfinanserna grundlades av bland annat Margareth Thatcher ock en ekonomi man fortfarande lider av, således, ock i sitt sommartal vill han lägga allt ansvar på Gordon Brown, javisst, för vad han lovade var att genomföra de krav de konservativa hade på sin agenda ock åtgärder som knappast gjorde England mer statsfinansiellt stabilt. Missriktat, felaktigt, men för åhörarna bra tal som visar på Reinfeldts ock hans parhäst Borgs ansvarsfullhet som inte gick samma väg som man gjorde i England, det var väl inte så svårt att hävda sin egen storhet mot den finanspolitik man hade i England som i alla stycken under Gordon Brown var konservativ trots att han var Labour. 18 år av konservativt styre raderas inte bort på 3 år, inte ens under det motsvarande sammanlagda 12 åren under Labours styre har det gått att radera ut ”Thatcherismen” helt ur det Engelska samhället. Det går fortare att rasera men tar lång tid att rätta till. Det ser vi nu inte minst. Ock kommer att bli än mer varse om Socialdemokraterna bildar regering 2014. En storm kan riva ner en hel skog på bara några timmar, det tar en livstid att återställa den.

Veronika Palm (S) sammanfattar detta på ett utmärkt sätt enligt mig. Moderaterna har egentligen ingenting kvar av sin politik än att smutskasta oppositionen. Det går inte att angripa Socialdemokraterna sakligt men det går att vantolka, smutskasta och förvirra, allt för att slippa fokus på det egna agerandet och ansvaret för den situation som uppstått under den moderatledda minoritetsregeringen. Ock detta gör man genom dels egentillverkade definitoner, värdeladdade respektive avladdade vokabulär allt utifrån vad det är som skall beskrivas eller förklaras, eller genom att undergräva motståndarna genom att stjäla, av medborgarna uppfattade positiva förslag utarbetade av oppositionen ock göra dem till sina egna. Ett av de värsta var att man kallade sig ”arbetarparti” med en särskild åsyftning, nämligen att stjäla hela arbetarrörelsens historia ock genom att hävda sig själva som de ”nya” moderaterna ansågs denna stöld vara legal. Det gamla skulle sopas under mattan ock det nya skulle träda fram, ock för att ytterligare accentuera förnyelsen skrev man om sin egen historia samt etiketterade sig som ett numer socialliberalt parti som gått mot mitten.  Lyckosamt? Ja bevisligen var det de, man vann valet på denna bedrägliga metod som inte är ovanlig egentligen, eller ovanlig för oss men inte i många andra länder, inte minst USA där man på ett liknande sätt övertygar väljarna på ett retorisk bedrägligt sätt. Reinfeldt kan inte heller här, eller vill inte snarare, besvara frågan varför man tillgrep denna metod inom politiken.

Talekonstens regler kom till för över två tusen år sedan ock har bevisat sin effektivitet allt sedan dess. Den har visserligen missbrukats på det grymmaste sätt av demagoger ock den kan onekligen användas för att slå blå dunster i folk.