Demokrati eller diktatur? Rösträtt till salu!


Läste en intressant undersökning som genomförts av Göteborgs Universitet där man kopplar skolans avreglering under 90-talet till den förändrade synen på demokratin. Läsningen är skrämmande om det generellt finns belägg för att det förändrar synen på demokratin. Undersökningen visar på att var femte svensk mellan 18 ock 29 år kan sälja sin röst ock var fjärde skulle kunna tänka sig leva i en diktatur ock var tredje ansåg till ock med att det var bättre att leva i en diktatur. Nåväl, resultatet av politikernas sätt att hantera skolan, lärarna ock eleverna ställer många frågor, huruvida denna undersökning har någon relevans eller ej vet jag inte, intressant är den i alla fall. Skolan har dock försämrats radikalt under hela 90-talet ock fram till nu. Det fria skolvalet infördes under den då borgerliga regeringen ledd av Carl Bildt, en nyliberal som har allt i övrigt att önska. Nu var ju inte Carl Bildt särskilt engagerad i skolan under hans tid utan lämnade detta till andra i den borgerliga regeringen. Men egentligen påbörjades skolraset redan då skolan kommunaliserades under den Socialdemokratiska regeringen, det var Göran Persson som var skolminister då. Jag minns det beslutet, 1989, det var oerhörda protester främst från lärarna som befarade att kommunerna skulle inte ha den samsyn vad avser skolan som var fallet under staten. Detta visade sig vara en riktig analys. Många kommuner underprioriterar skolan idag.

Avregleringen av skolan under den borgerliga regeringen har fortsatt ock dessutom ökat på segregeringen. Björklund (FP) ock skolminister fortsätter på den linjen ock resultatet har blivit en försämrad skola med därtill hörande försämrade resultat bland eleverna. Skolan är idag helt i händerna på kommunernas socioekonomiska status. Den principen som gällde allas rätt till en  likvärdig och högklassig utbildning som var vägledande för skolan fram till 1989 under statens huvudmannaskap –  vad var fel på den principen? Regeringens arbetsmarknads- ock socialförsäkringspolitik utarmar kommunernas ekonomier idag. Följden blir att kommunerna tvingas omprioritera sina budgetar ock prioritera andra utgifter ock där hamnar skolan långt ner på den skalan. Förstår Björklund detta?  Ser man inte sambanden? Jag behöver sannerligen inte gå långt för att se denna försämring, det räcker med att se vad som sker ock skett i min egen kommun. Lärarnas status, elevernas försämrade resultat, skolornas undermåliga material ock förfallet i skolornas lokaler är en direkt koppling till avregleringen ock Göran Perssons kommunalisering.

Friskolereformen som initierades av den borgerliga regeringen i början av 1990-talet kom att i stora drag accepteras av den efterföljande socialdemokratiska regeringen, som anslöt sig till idéerna om valfrihet och friskolornas betydelse för mångfald i skolväsendet. Idag råder det dock delade meningar om huruvida det fria valet förstärker socioekonomiska skillnader genom att välutbildade föräldrar i större utsträckning än lågutbildade gör ett aktivt val, eller om det fria valet öppnar dörrar för alla elever, inklusive elever
från socioekonomiskt svaga grupper vars föräldrar nu har möjlighet att söka sig till den skola de anser passar deras barn bäst. Kort sagt kan sägas att den svenska skolan har två grundläggande problem. För det första har kunskapsnivån sjunkit både jämfört med hur svenska elever klarade sig tidigare och jämfört med elever i andra länder. För det andra har likvärdigheten blivit sämre. Klyftorna i resultat har ökat mellan olika skolor. Skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever har ökat. En real effekt av dels kommunaliseringen som därefter förstärktes genom friskolereformen.

Enligt PISA (Programme for International Student Assessment)  2009 har läsförståelsen försämrats både hos låg- och högpresterande elever, men det är de lågpresterande som tappat mest under den senaste tioårsperioden. Även i matematik har Sverige tappat position och befinner sig numera på en genomsnittlig nivå inom EU. I naturvetenskapliga ämnen ligger Sverige under OECD-genomsnittet. Vad gäller samtliga tre ämnen har kunskapsnivån i Sverige sjunkit totalt. Andelen elever som lämnar grundskolan och är behöriga till ett nationellt program på gymnasiet har sjunkit varje år sedan 2006, det vill säga fem år i rad. År 2011 var det 12,3 procent som inte var behöriga, det innebär att drygt 13 000 elever lämnade grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Ska vi ha det så här Björklund? Det är trots allt våra barn som skall förberedas till sin egen framtid ock att därvid ”leka” med olika alternativ i tron att skolan blir bättre syns allt mer bli en tragik som får återverkningar för lång tid framöver.

Jag ställer mig dock bakom Folkpartiets förslag att förstatliga skolan igen, jag vill också att Socialdemokraterna ansluter sig till ett förstatligande av grundskolan. Från och med 1 juli 2011 tillämpas en ny skollag i den svenska skolan. Precis som i den tidigare skollagen betonas alla barns tillgång till en likvärdig utbildning. Är det så idag? Så här säger lagen:

Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag. I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra
sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
(Skollag 2010:800, Kapitel 1, 8 §)
Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas (Skollag 2010:800, Kapitel 1, 9 §)

Det är en bra början. Lagstiftningen har därvid anammat den uppfattning som var rådande från tiden då grundskolereformen upprättades på 50 talet ock som var gällande fram till ock med friskolereformen på 90-talet. Nästa steg måste därvid bli ett återförstatligande av grundskolan för att våra barn skall få en likvärdig utbildning oavsett var i landet man bor, oavsett föräldrars ekonomiska status oavsett eleverna är hög- respektive lågpresterande. Inom ramen för lagstiftningen finns alltid möjligheter att satsa extra resurser för lågpresterande elever. Alla måste få möjlighet att bli behöriga till gymnasiestudier. Det är en förutsättning idag för att komma vidare för våra barn. Men också att satsa på kompetenshöjning av våra lärare, uppdatera skolans materiel rusta skolorna är ytterligare steg som har avgörande betydelse. Björklund talar ofta om ”flumskola” ja flummigt blev det först efter 1989 med kommunaliseringen ock den efterföljande friskolereformen. Vi ser resultatet idag efter mer än 20 år. Använd den erfarenheten – istället för att införa mer flum i skolan.

Hur ett förstatligande skall gå till får den utredning som tillsatts komma fram till, men huvudinriktningen bör vara att ta ifrån kommunerna dess huvudmannaskap för skolan ock låta staten svara för huvudmannaskapet. Kommunaliseringen blev ett misslyckande ock borde aldrig ha genomförts. Idag har skolan ersatts av en marknadsprincip som utgår ifrån att vissa barn och unga måste få sämre utbildning än andra. Vi är inte längre alla lika mycket värda. Det är det budskap som högern förmedlat. Hur känner sig våra barn mot den bakgrunden? Den presenterade undersökningen är i sig skrämmande läsning, ock huruvida den äger relevans eller ej kan inte jag avgöra men Statsvetarna Staffan I. Lindberg och Richard Svensson söker svaren i de senaste årens politiska utveckling. Slutsatsen handlar om utbildningspolitikens förändringar. Dagens system har under de senaste 20 åren formats efter marknadens och det individuella valets princip istället för demokratins. Om denna utveckling får fortsätta riskerar den svenska demokratin att gå en mörk framtid till mötes.

Att sälja sin rösträtt har börjat bli en trend inte minst i England trots att det där är förbjudet, men rösträtterna går att köpa på säljsiten Ebay bland annat. I Sverige är det också förbjudet enligt lag;

17 kap. Brottsbalken Om brott mot allmän verksamhet m.m. 
8 § Den som mottager, låter åt sig utlova eller begär otillbörlig belöning för att i allmänt ärende rösta på visst sätt eller icke rösta, dömes, om det ej är mutbrott, för tagande av otillbörlig belöning vid röstning till böter eller fängelse i högst sex månader.

Lagen visar dock bara vilken moral vi skall inta i frågan, huruvida det är möjligt att bevisa ett sådant beteende kan vara betydligt svårare.

Skulle du kunna tänka dig sälja din röst?

Annonser
Följande inlägg
Lämna en kommentar

Välkommen att kommentera.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: