Svenska elevers kunskaper dalar i riskkapitalisternas skola.


Hur kan vi bedriva skolverksamhet utan vinstintresse och ändå behålla de olika valmöjligheter som friskolor kan erbjuda. Skolan är något av det viktigaste vi har för att kunna erbjuda våra ungdomar en bra utbildning och ett bra avstamp inför vuxenlivet. Skolan idag under den borgerliga regeringen har blivit en lukrativ affärsrörelse med i sammanhanget goda vinstmöjligheter och inget finns angivet att dessa skolor skulle ur inlärningssynpunkt – än de nuvarande kommunala skolorna – vara bättre.

Svenskarna är klart negativa till vinstuttag i privat vård, skola och omsorg som drivs med skattemedel – visar Novus Opinions undesökning. Bara 25 procent av alliansens väljare och 2 procent av de rödgrönas anser att ägarna själva ska få bestämma hur vinsten används. Hela 63 procent – nära två tredjedelar – av alliansväljarna och 48 procent av de rödgrönas väljare kräver att vinsten återinvesteras i verksamheten. Det mest överaskande är att mer än 6 av 10 borgerliga väljare – 63 procent – anser att vinster bara ska tillåtas om dom återinvesteras i verksamheten. Det här är en utmaning för regeringen och de borgerliga partierna – men också för oppositionen –  att formulera en politik i den här frågan. Vi är det enda land i världen, förutom Chile, där det är helt fritt att plocka ut pengar från skattefinansierad verksamhet som skolor.

Sedan 2006 finns en särskild företagsform, aktiebolag med särskild vinstudelningsbegränsning – så kallade SVB-företag –  som var tänkt för verksamheter som tidigare drivits i offentlig regi. Enligt Bolagsverket finns det för närvarande 40 aktiva SVB-företag – inga inom skolan. Under perioden januari 2006 till och med augusti 2012 har sammanlagt 206 051 aktiebolag nyregistrerats. Av de nyregistrerade aktiebolagen utgjorde således SVB-företag mindre än 1 promille, enligt siffror från riksdagens utredningstjänst. Det är inte det privata det är fel på, varken i vården eller i skolan. En ideell organisation är en icke-statlig organisation vilken inte har kommersiella, utan ideella mål med sin verksamhet. Definitionen över vad som kan anses som en ideell organisation är väldigt vid, då det enda som explicit utesluts är att den får vara knuten till någon statsmakt eller ägna sig åt kommersiell verksamhet. Kooperation är en form av ekonomisk samverkan, där medlemmarna i kooperativet både ”äger och driver den verksamhet de har behov av”. Den verksamhet man bedriver i ett kooperativ ska ge medlemmarna största möjliga nytta, till exempel ekonomisk sådan. Även samhällsnytta och allmänintresse är viktiga mål och begrepp för kooperativ. Skolor inom kooperationen finns i Sverige redan. Kooperation kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande. Det unika med den kooperativa organisationsformen är att varje medlem – precis som i en vanlig förening, har en röst oavsett hur mycket kapital han eller hon har satsat – samt att den är öppen för alla.

På gymnasierna dominerar däremot skolkoncernerna stort. Hela 82 procent av alla frigymnasier är aktiebolag och många ägs av riskkapitalbolag. Här är eleverna rörliga och de går förhållandevis lätt att påverka med marknadsföring. Inom gymnasiesektorn flödar mycket pengar och marknadsföringskostnaderna skenar. Att aktiebolag är en form som ofta passar ganska bra även för ett företag som inte vill dela ut vinst insåg riksdagen redan för sju år sedan och beslutade därför om en modernisering av aktiebolagslagen. Sedan 2005 finns således ett särskilt kapitel i aktiebolagslagen: ”Kapitel 32. Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, eller SVB-bolag”.

I ett SVB-bolag får man ta ut ungefär bankränta på insatt kapital. Det är förstås rimligt. Den som satsar pengar i en verksamhet ska inte behöva förlora på det. Man får bara sälja till andra SVB-bolag och man kan inte göra om bolaget till ett vinstdrivande bolag. Så varför kan man då inte i skolan följa aktiebolagslagens kapitel 32 och bli SVB-bolag. För de riskkapitalbolag som redan satsat på skolan borde det inte innebära någon katastrof – de skulle ha rätt att ta ut insatta pengar och ränta som motsvarar ungefär bankränta. Få tycks veta att det inom grundskolan och förskolan finns lika många företag som aldrig delar ut vinst som det finns företag som är vinstdrivande. Det är stiftelser, ideella föreningar, ekonomiska föreningar och aktiebolag som har inskrivet i sina bolagsordningar att de inte ska dela ut vinst.

Socialdemokraterna bjöd in skolansvariga i Norge, Danmark och Finland till ett seminarium härförleden för att utröna hur det har behandlat vinster i skolorna. nedan är resultatet av detta seminarium. Sammanfattat är det förbjudet att ta ut vinster i våra grannländer men lite olika upplägg för hur denna begränsning sker. I Finland och Danmark får inte bolag – bara ideella organisationer – driva friskolor.  I Norge går det däremot bra med bolag, men vinst får man inte dela ut där heller.

Norge: En viktig skillnad gentemot Sverige är att det aldrig varit tillåtet att ta ut vinst i privata skolor i Norge. Inte ens de borgerliga partierna vill ha det så. Idag är det bara Framskrittspartiet som öppet är för möjligheten att ta ut vinst från skolor. Man inför förbudet i skollagen. Marianne Aasen (S), ordförande i utbildningsutskottet i Norge berättade att i Norge köpte en internationell koncern förskolor, separerade verksamheten och fastigheten till olika bolag, höjde hyran och tänkte ta ut vinst via fastighetsbolaget.
Politikerna skapade då nya regler samt gav kommunen rätten att bevaka att hyran och chefernas löner och övriga förmåner är rimliga.I Norge finns Steiner- och Montessori-skolor samt religiösa skolor, men de har också privata idrottsskolor som har producerat många guldmedaljörer. Marianne Aasen (S) berättade vidare att de privata skolorna får 85 procent av de kommunala skolornas driftskostnad per elev i statsstöd och de får ta ut en terminsavgift som motsvarar de resterande 15 procenten. Men de får inte ta ut mer än så. I den norska skolpengen ingår alltså inte kapitalkostnader – därmed försvinner vinstbegreppet.

Finland:Tapio Kosunen (S), den finske utbildningsministerns statssekreterare berättade att i Finland är det regeringen som beslutar i varje enskilt fall om en ny privat skola får starta. Anordnaren måste vara en registrerad sammanslutning eller stiftelse. Sökanden måste bevisa att man har kompetent personal, ändamålsenliga lokaler och ekonomiska resurser att driva skolan på lång sikt. Dessutom ska det finnas ett särskilt behov av den utbildningen som anordnaren vill starta.
Även en privat skola måste följa den timplan som gäller i kommunala skolor och som regeringen har fastställd. Om skolinspektionen finner brister i privatskolans verksamhet, dras tillståndet in. De privata skolorna får 90 procent av kommunens kostnader per elev som kommunbidrag. Terminsavgifterna är förbjudna och något vinstuttag får inte förekomma. Inget av riksdagspartierna vill heller införa vinstuttag.

Danmark:I Danmark har man sedan 150 år tillbaka haft privata Steiner- och Montessoriskolor, på senare år har det startats privata skolor med undervisning på olika invandrarspråk. Vinstuttag är förbjudet. I dag går 13,5 procent av danska elever i dessa skolor.
Sofie Birch (S), politisk konsulent på Folketinget berättade att det offentliga står för 73 procent av finansiering, resten får föräldrarna betala. Att det offentliga inte ger 100 procent av elevkostnaderna motiveras med att de privata skolorna får välja sina elever och att de inte tar det sociala ansvaret för barn med särskilda behov på samma sätt som de kommunala skolorna.

Utbildningsminister Jan Björklund har ägnat större delen av sin politiska karriär åt skolan. Han har lovat att skapa världens bästa skola. Det vi ser är ett politiskt haveri av stora mått. Skolor går i konkurs, elever slås ut, betygsinflation råder, rektorer satsar stora summor på marknadsföring, segregationen ökar och generationer lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper. Den gemensamma arena för bildning och jämlikhet som skolan en gång i tiden fungerade som har slagits sönder av decenniers friskoleexperiment. Om det ena diket heter kommunalisering så är det andra avreglering  – eller avknoppningar på moderat språk – in absurdum. I dag råder fri etableringsrätt, fritt skolval, fria vinstuttag. Och konsekvenserna är en grund- och gymnasieskola i djup kris. Elevkullarna har minskat medan antalet nya gymnasieskolor har ökat. Skolmarknaden har drivits fram av riskkapitalbolag som kan göra snabba klipp på skattefinansierade verksamheter. Gymnasieelever riskerar att bli av med sina utbildningar på grund av att deras skola konkursar. Det är absurt och upprörande. Och än mer upprörande är beslutsfattarnas handfallenhet. Björklund har tvingats till diverse kontrollåtgärder och som vanligt blir följden av marknadifieringen en rejäl byråkratisering. Kunskapen dalar i de svenska skolorna medan Björklund viftar med piskan och inför betygshets, skolk i betygen – allt riktat mot eleverna. Björklund vägrar inse behoven i skolan. Skolan är ett samhällsintresse. Det råder skolplikt. Utbildningen följer en av staten fastställd läroplan och betygen ska vara likvärdiga nationellt. I den Pisa utredning som genomfördes 2011 hamnade Sverige på en 28:0nde plats – vi ligger således under snittet för samtliga Pisa länder. Under denna moderatledda regering har Sverige halkat från en 11:e plats till 28:onde plats på Pisa skalan. Helt oacceptabelt.

Socialdemokraterna är övertygade om att insikt och kunskap inte kan mätas på ett objektivt sätt. De anser också att betyg i skolan leder till konkurrens istället för att utveckla kreativitet, samarbete  social kompetens och kritiskt tänkande. Medan regeringen, alltså alliansen anser att det bästa för eleven är att få betyg även tidigare än vad det ges idag – moderaterna pratar  om betyg redan i årskurs ett. De flesta borgerliga partier är ense om att dagens betygsystem är bra på så sätt att det mäter kunskapen men att den måste breddas i fler betygssteg. Vinster i skolan är något som Socialdemokraterna måste göra något åt. Våra ungdomar skall inte graderas utifrån olika socioekonomiska förhållanden – alla måste få en lika bra eller bättre förutsättning i livet. Detta anser uppenbarligen inte Björklund eller alliansen i övrigt.  I hans skola är elever med goda socioekonomiska förutsättningar de som skall få den bästa förutsättningen medan andra får nöja sig med resterna. Den preliminära statistiken visar att nästan 12 procent, eller cirka 14000 elever som gick ut årskurs 9 våren 2010 inte har godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik – vilket krävs för att få börja på ett nationellt program. Björklund tar emellertid inte åt sig. Han har redan tidigare deklarerat att han kommer fortsätta skylla på Socialdemokraterna i minst fyra år till – kanske ända fram till 2019. Då har de elever som började ettan samma år som Björklund tillträdde äntligen tagit studenten. Eller så finner man lösningen genom att göra som statsministern föreslår – väljer att inte sätta sina barn i dåliga skolor!!!!!!!

Antingen tar vi bort vinsterna i skolan, vården- och omsorgen – eller så skall den begränsas samt återföras till välfärdsföretagen. 

Lämna en kommentar

2 kommentarer

  1. Det svenska skolraset börjar på 80-talet. Det fanns tankar om en medborgarskolan för samhällets framtid där även personlighetsutveckling fanns med. Skolan begränsades till pluggandet. Grundskolan blev en förskola till gymnasiet. Kommunalisering la grunden till förstörelsen.

    Skolans saknar en pedagogiken för personlighetsutveckling. Den svenska människosynen är ytterst primitiv. Ett bylte i kött. Genuspedagogiken är ett totalt missfoster. Liberalismen är ett hot på alla sätt.

    Gilla

    Svara
  2. Av detta framgår det att Sverige med Alliansen driver en laissez-faire politik. Det finns ett uns av eftertanke eller insikt. Allt är upp till marknaden att bedöma. Både Borg och Reinfeldt tycks vara marknadsanarkister. Inget får hindra. Det hela är verkligen ruggigt. Övriga nordiska länder står på en grund utgår från ett mänskliga perspektivet. För Alliansen
    är allt tomt

    Gilla

    Svara

Välkommen att kommentera.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: