Är det inte dags att inkompetensförklara Alliansen?

Fanns möjligheten att inkompetensförklara en regering så här i den senare delen av mandatperioden – då låg Alliansen väldigt dåligt till. Men nu är det väljarna som avgör i val hur vi skall hantera sittande regering mot bakgrund av hur de lyckats respektive misslyckats med sitt regeringsinnehav. Hur man lyckats respektive misslyckats beror mycket på vem man frågar. Låt oss i all välmening gå tillbaka 7 år i tid och se vad Allians för Sverige – som de då kallade sig – lovade väljarna. Utanförskapet skulle motarbetas och vad som ingick i utanförskapet blev aldrig riktigt klarlagt förrän senare. Det innefattade alla de som vid tillfället var sjuka – en dag eller ett år – de innefattade också de som vid tiden var arbetslösa  men också de som arbetade halvtid eller del av en full arbetstid också de som studerade eller gjorde sin värnplikt. Det innefattade dessutom alla de som var föräldralediga – hemma med sjukt barn. Moderaterna publicerade på sin hemsida sedermera också hur utanförskapet räknades ut – samt att det innefattade drygt 1.5 miljoner människor. Sidan har nu tagits bort. Dagen efter valet 2006 förklarade Reinfeldt att det var cirka 300.000 jobb alliansen ville skapa – vilket måste anses vara en väldig nedjustering då man hävdade att den – som de kallade ”breda arbetslösheten” var hela 21%. Att Moderaterna plockar bort sina uträkningar från sin hemsida betyder inte att de försvinner i tomma intet – i så fall vet man inte mycket om internets möjligheter. Det som publiceras på internet finns där oavsett hur mycket Moderaterna raderar, justerar eller på annat sätt finner att siffrorna man presenterar måste trixas så att de passar syftet vid vart tillfälle – så därför finner man de raderade sidorna i en cachad version här.

Statsminister Reinfeldt och hans moderater kommer att gå till historien som den regeringspart inom Alliansen som siffertrixat sig till en andra mandatperiod. 2010 delgavs väljarna olika siffror på utanförskapet – det var allt mellan 1.7 miljoner till 1 miljon. Följande skrev företrädare för Allianspartierna i Norran 2009;

På grund av den rådande finanskrisen är arbetslösheten hög men trots allt var utanförskapet lägre i september i år jämfört med september 2006. Det beror inte minst på att 100 000 personer har gått från sjukskrivning och förtidspension till arbete. Vi är på rätt väg.

I samma artikel hävdar man att utanförskapet plötsligt var 1.693 000 år 2006!!! Enligt Riksdagens egen utredningstjänst – Dnr 2009:1262 – var utanförskapet med samma mått mätt 1.278.000 personer år 2009. På så sätt kunde man visa väljarna hur duktiga man varit med sin arbetslinje och ville därmed hävda att man sänkt utanförskapet med nära en halv miljon. Siffertrix på hög nivå. Alliansen har en särdeles märklig inställning till hur man mäter sysselsättning och arbetslöshet – sättet att hantera siffror präglas ofta av en vilseledande kombination och monumental oförmåga att räkna rätt. Numer vill man hävda att 200 000 har gått från utanförskap – en definition som de själva hittat på – till arbete. Men inte heller detta är sant. Därmed låter de påskina att vårt land – med deras politik – blivit mera jämlikt eller åtminstone mera rättvist. Det finns nämligen en avgörande skillnad mellan jämlikhet och rättvisa i de borgerligas föreställningsvärld. För dem är jämlikhet orättvist – eftersom de anser att vissa människor har rätt till en bättre ekonomisk standard än andra. Och för alla som lika ofta vill hävda att socialdemokraterna och deras definition på vad som är jämlikhet och rättvisa är densamma som moderaternas uppfattning vill jag här och nu avliva den uppfattningen. Vi anser att jämlikhet är rättvist – eftersom vi utgår från att de allra flesta gör så gott de kan till skillnad mot vad moderaterna anser. Ekonomifakta – ej att förväxla med Politikfakta och inte heller är en vänsterorienterad tankesmedja – utan startad av Svenskt Näringsliv – har upprättat en definition och kollat statistiken – kan man tänka sig. De hänför följande kategorier till gruppen ”utanförskap” Arbetslösa, Arbetssökande studenter, sysselsatta i konjunkturberoende program via Arbetsförmedlingen eller personer som på andra sätt är utanför arbetskraften, till exempel latent arbetssökande, förtidspensionärer, övriga tidiga pensionärer, långtidssjuka, lediga, värnpliktiga och hemarbetande. Alliansen regerade under hela 2007 på en socialdemokratisk budget – en ny regering hinner inte omdana hela statens ekonomi på så kort tid. Och då – 2007 – hade antalet i utanförskap minskat till 1 040 200. Även året därpå – 2008 – var fortfarande betydande delar av den socialdemokratiska politiken i kraft och antalet i ”utanförskap” fortsatte att minska av bara farten ned till 1 029 600 personer – som är den lägsta nivån under under Alliansens mandatperiod. Summan 1 040 200 personer år 2007 till 1 077 600 år 2012 – utanförskapet har ökat under den moderatledda regeringen inte sjunkit. Att som moderaterna vill hävda påståenden om 200 000 färre i ”utanförskap” tack vare deras politik är inget annat än obeskrivligt utstuderat fräcka lögner som man kunde ha undanbett sig – man talar härvid om ansvar vilket torde falla pladask ner dit där det hör hemma – nämligen i den blåbruna dy man hela tiden kommer ifrån. Och mitt i den smeten står det ett parti som säger sig värna om svenskarna och den svenska kulturen och röstar med den blåbruna sörjan i 9 fall av 10 då man anser att allt är invandrarnas fel. Att alla dessa i ”utanförskapet” fått känna på den borgerliga medvetna och kallhamrade politiken är omvittnad. Men den liberala pressen anser det mer angeläget att granska oppositionen istället för regeringen.

Nyligen tog jag del av en artikel avseende skattefusket. Flera som tagits med händerna i syltburken och fått sitt straff blir nu befriade och samtidigt ges möjligheten att kräva skadestånd. Det visar sig nu att – man i enlighet med EU-domstolen – inte kan straffas två gånger. Detta torde ur det juridiska perspektivet inte vara tillfyllest – vilket jag utan omsvep kan hålla med om – vad avser det moraliska perspektivet har jag ett helt annat sätt att se på detta skattefusk som jag säkert delar med en majoritet av befolkningen. Ett skattetillägg och ett frihetsstraff i anslutning av skattefusk är således i strid mot EU-domstolens uppfattning. Praktisk kommer den insikten medföra att skattesmitare kan släppas fria – moralisk kan man ifrågasätta detta. Detta har varit känt sedan 2009 – men den borgerliga regeringen har inte gjort ett dugg för att förändra och anpassa sig till EU-lagstiftningen på området. Enligt Aftonbladet skall nu en utredning tillsättas och ett färdigt lagförslag beräknas komma till hösten. Det är inte förutan man anar att det är viss skillnad på skattefusk och bidragsfusk i den blåbruna sörjan. Jag skrev tidigare om högerns rättvisa samhälle där bidragsfusk och skattefusk bedöms olika. Sedan tidigare vet vi hur moderaterna ser på skattefusket – Nja – förvisso, och pliktskyldigast, brukar man hävda att allt fusk med våra skattepengar är förkastligt. Reinfeldt tycker inte heller att det är intressant att avgöra hur mycket av 133 miljarder försvunna skattekronor som ”kan” kallas fusk. Kan den inställningen vara anledningen till regeringens passivitet i frågan? Nu när Aftonbladet skriver om det då rusar regeringsledamöterna runt i förvissning om att detta varit känt sedan 2009 och – en statssekreterare får uttala sig för hela regeringen som naturligtvis inte vill uttala sig – men inget har gjorts. Man få gratulera borgerligheten att man nu praktiskt medverkat till att befria skattesmitare och därutöver möjliggjort att också få skadestånd för olagligt frihetsberövande. Arbetarpartiet med vidhängande marginalpartier har gjort det igen!

Jag vill också särskilt uppmärksamma detta förbannade näthat som florerar i obegränsad omfattning på allehanda kommentarsfält genom att här bidra med att publicera en artikel eller ett öppet brev – mycket välskrivet och undertecknat av Gunilla Madegård, Gunnel Gomér, Katarina Persson, Åke Andersson och Tetyana Rizaneko. 

Publicerat av Bjorn Alvebrand den 17 juli, 2013

https://bjornalvebrand.wordpress.com/2013/07/17/ar-det-inte-dags-att-inkompetensforklara-alliansen/