Hurra vad vi är bra – 200 000 nya jobb har vi skapat!!!!!


A-kassan200 000 nya jobb har vi skapat sedan vi tog makten skryter Moderaterna så fort de får ett tillfälle. Vi har minskat utanförskapet. Hurra vad vi är bra!!! Men – hur förhåller det sig egentligen? Först och främst är det fullständigt meningslöst att tala om antalet sysselsatta i absoluta tal så länge vi har en befolkningsökning i Sverige. Det andra påståendet att vi har haft en högre andel sysselsatta än de flesta andra länder blir ju helt tokigt när skillnaden i invånarantal i de länder man jämför sig med är enormt stor. För att förtydliga det hela refererar jag till vad Viktor Tullgren (S) som skriver för Alliansfritt säger;

För små länder så som Malta och Luxemburg skulle 200 000 nya jobb innebära att antalet sysselsatta mer än dubblerades. Det är en enorm ökning. Samma ökning i Tyskland med över 82 miljoner invånare är inte lika imponerande. Men så har ju deras sysselsättning också ökat med 2,5 miljoner istället. Sett ur den synvinkeln blir det faktum att Österrike haft en nästan lika hög sysselsättningsökning som Sverige något mer imponerande med tanke på att de har ungefär en miljon färre innevånare än Sverige. Än mer imponerande blir Norges med tanke på att deras befolkning är nästan hälften så stor som Sveriges. Faktum om vi skippar att räkna antal sysselsatta utan ser till andelen sysselsatta, för att därmed kunna jämföra länder med olika storlek på befolkningen, så har Tyskland, Polen, Makedonien, Turkiet, Malta, Luxemburg, Belgien, Österrike, Frankrike, Slovakien, Tjeckien, Nederländerna och Norge, i den ordningen, alla klarat sig bättre än Sverige.

Sett ur den synvinkeln blir knappast Moderaternas ”hurra hurra vad vi är bra” särskilt imponerande. Utöver det så är det bara Moderaterna som gillar att uttrycka arbetslösheten i absoluta tal – alla andra länder världen över använder sig av arbetslöshet i andel av befolkningen – för Sverige är den i enlighet med Eurostat senaste mätning den 13 november 2013 – 8% varken mer eller mindre. Vad Moderaterna sysslar med är ett rent lurendrejeri – och inte särskilt kvalificerat ens en gång. Men låt oss också titta på de åtgärder man vidtagit inom ramen för Moderaternas ”arbetslinje” för arbetslinjen omfattar allt från utrikespolitik till inrikespolitik för Moderaterna.

Sänkta skatter inga jobbSänkningen av arbetsgivaravgiften – som ett exempel – blev en generell sänkning som även omfattade redan anställda ungdomar. Den har knappast hjälpt de ungdomar som verkligen vill jobba. Företagen gratulerar regeringen för gåvan medan skattebetalarna får betala 1,5 miljoner kronor för varje ungdom som – mot förmodan – blir anställd. Företagen själva får dela på 14 miljarder. Och varför i hela friden skall företagen anställa ungdomar när det finns hur mycket som helst att plocka från sysselsättningsfasen – tidigare Fas3 – företagen tjänar även där en hacka eftersom staten subventionerar den verksamheten med 5000 kr och sysselsatt. Liknande är halveringen av restaurangmomsen till en nätt liten kostnad av 5.4 miljarder per år – den som Björklund hyllade i SVT Agenda med att påvisa någon restaurangägare vid namn Hjelte som Björklund kände och som hade anställt personal just på grund av momssänkningen – den kostar då  ca 1.5 miljon per anställd om man får tro Anders Borg som ville hävda att åtgärden skulle ge minst 3.500 jobb – förutsatt att krögarna anställer vilket är synnerligen tveksamt. Två åtgärder till en kostnad av drygt 20 miljarder om året som skattebetalarna står för. Det skulle vara lätt att här räkna upp åtgärder som verkligen gav ungdomar arbete. Men bara för att göra ett enda exempel så skulle dessa 20 miljarder räcka till att anställa 60.000 ungdomar med en för ungdomar hygglig lön om ca 20.000 kr i månaden. Det är naturligtvis inte någon framtidsåtgärd utan bara för att visa på denna regerings orimliga hantering av våra skattepengar. Alldeles uppenbart är ju att högern slänger pengar på åtgärder som inte tillför arbetslösheten ett enda dugg.

ArbetslöshetenVi skall smula sönder både Reinfeldt, Borg och Kinberg-Batras ständiga tjat om 200.000 nya jobb som högern skapat genom jobbskatteavdraget med flera åtgärder. Många tycks tro att det finns ett akademiskt, vetenskapligt stöd för att jobbskatteavdraget har skapat runt 200 000 nya jobb. Så är det definitivt inte. Även om det skulle vara en sanning så förminskas den sanningen av det faktum att befolkningsökningen under samma period varit större. Det finns ingen vetenskaplig studie som visar att det har haft den effekten, eller ens någon effekt alls. Roger Mörtvik – samhällspolitisk chef på TCO – skriver följande i TCO bloggen utredarna;

Det finns teorier, modellskattningar och utländsk empiri som visar att det kan ha effekt. Det finansdepartementet har gjort är att utgå ifrån vad som är förväntade effekter av jobbskatteavdrag lagt in det i en modell som utgår från vad som har hänt på arbetsmarknaden. Sen har man ”konstaterat” att de jobb som skapats har gjort det genom jobbskatteavdragen, helt enkelt för att modellen utgår ifrån att så borde vara fallet, inte för att studien visar att så är fallet.  Regeringen skriver själva i sin egen rapport (se sid 36Modellskattningarna är dock inte signifikanta, vilket medför att resultaten måste tolkas med stor försiktighet”. Någon sådan försiktighet gick inte att spåra under seminariet eller i regeringens tolkning av rapporten.  Min slutsats från seminariet är att det inte finns något stöd för vilken effekt jobbskatteavdragen har för sysselsättningen. Det finns indicier, men tio studier som bara ger indicier och inte är signifikanta bildar inte en stor signifikant studie tillsammans.

Även  IFAU konstaterar i en rapport att ”vår slutsats efter en omfattande analys är att resultaten inte på ett trovärdigt sätt kan tolkas som effekter av jobbskatteavdraget”. Mörtvik skriver vidare följande;

Tänk om regeringen vågade tänka nytt kring jobbskatteavdraget och istället för ett generellt femte avdrag införa ett riktat, dubbelt, jobbskatteavdrag till den som har varit långtidsarbetslös eller beroende av försörjningsstöd men som börjar arbeta. Det skulle kunna trappas ned till det vanliga avdragets nivå under en treårsperiod för att undvika starka marginaleffekter. Det intressanta som då skulle inträffa är att jobbskatteavdraget riktas just till dem som vi vill få in i jobb, samtidigt som vi får en relevant kontrollgrupp för att verkligen kunna kontrollera om avdraget har någon större jobbeffekt.

SiffertrixandeMen – mot bakgrund av allt siffertrixande i övrigt för att försköna sina misslyckanden – är det inte så konstigt att man också förskönar sina arbetsmarknadspolitiska åtgärder som väldigt lyckade. Man jollrar på med sina 200.000 nya jobb och nya jobbskatteavdrag som om detta var den allena sanningen trots att regeringens egen utrednings-myndighet (RUT) motsäger detta faktum eller förhåller sig mycket tveksam till vad dessa jobbskatteavdrag bidragit med. Jag vill hävda att bilden som Moderaterna ger är enbart ideologiskt betingad eller  ”skruvad” om man så vill och är något av ”kejsarens nya kläder” –  förmodligen för att alla ser att det inte har gett så många jobb och att arbetslösheten inte sjunker utan tvärtom ökar – då är det lättare för Alliansen att ange substanslösa siffror som är svåra att kontrollera. Varför vågar inte regeringen inse att jobbskatteavdragen inte gav alla dessa 200.000 nya jobb eller är det bara en önskedröm som moderaterna fortsätter drömma om. Inte helt ovanligt är att när företrädare för moderaterna ställs mot väggen – hänvisar man till en global finanskris som drabbar oss hårt och under väldigt lång tid. Men det som motsäger det faktum är att 11 nordeuropeiska länder har en gynnsammare tillväxt på arbetsmarknaden än vi själva. Varför har inte dessa länder drabbats i samma utsträckning som vi själva? Dessutom är inte vår export riktad – i någon större omfattning – mot de sydeuropeiska länderna där finanskrisen är ett faktum. Vår största exportmarknad i Europa är Tyskland och England och utom Europa är det USA. Så inte ens dessa argument är hållbara.

skämtteckning17Hillevi Engström – fd. arbetsmarknadsminister – säger ”Ligger i mina gener att ta fajten” Fajten för vad? En i alla stycken obegriplig arbetsmarknadspolitik som inte leder någon stans – är det den allt ökande kritiken emot dessa åtgärder hon tänker ta fajten emot?  Fler och fler arbetslösa hamnar i så kallade åtgärder. I år är  det  fyra gånger så många som ingår i arbetsmarknadspolitiska program idag, jämfört med 2007. Detta trots att alliansen gick till val på att ”sluta gömma undan” arbetslösa, som man sa. Antalet arbetslösa i arbetsmarknadsåtgärder har ökat från 40 000 till 160 000 mellan oktober 2007 och oktober 2012. Men moderata företrädare ”babblar” på. Det är lågkonjukturens fel eller Socialdemokraternas. Att människor skyfflas runt under allt längre tid i dessa åtgärder och att de inte leder till arbete bekymrar bara moderata företrädare när det finns en mikrofon eller kamera i närheten. Centerpartiets valfilm 2010 – beskriver 4% spärrenväl hur det blev snarare än vad man önskade – något så infantilt tror jag mig aldrig sett förr och att man rasat i opinionsmätningarna därefter är kanske inte så märkligt. Helt plötsligt har man – dessutom yrvaket – kommit på att det kan misstänkas bidragsfusk hos arbetsgivarna. Något som varit väl känt och dokumenterat sedan lång tid. Själv har Centern givetvis en förklaring och förklaringen beror naturligtvis inte på regeringens åtgärder;

Det finns alltid risker när vi hanterar stora summor pengar. Vi tar ett samlat grepp och ser hur kontrollen kan göras bättre. Det är ett led i ett ständigt förbättringsarbete.

Att det ju är Centern och moderaterna som genom dessa åtgärder snedvrider konkurrensen med dessa anställningsstöd och har gjort svenska arbetsgivare bidragsberoende existerar inte i Alliansens sinnesvärld. Företagens bidragsberoende växer sig stark som en farlig drog och de som gjort sig bidragsberoende förutsätter att Hillevi Engström – eller hennes ersättare idag – tar fajten för dom naturligtvis. Och det gör man ståndsmässigt och alltid när kamerorna är påslagna då rinner förklaringarna som rinnande vatten ur kranen.

död åt blockpolitikenDen moderata arbetslinjen är ett gigantiskt fiasko utan motstycke. Att arbetslösas jobbchanser i huvudsak styrs av deras kvalifikationer och hur attraktiva de är för arbetsgivare är något som är väl belagt både i vår och andras forskning. Detta gäller både i hög- och i lågkonjunktur. Arbetslösas välmående har varit intressant som ett redskap för att få dem att ändra sökbeteende. Kort sagt regeringens huvudsakliga motiv till alla dessa åtgärder har varit en inställning att arbetslösa är lata och obenägna att söka arbete – även om man inte talar högt om det så går det inte att undkomma. Istället talar man om att ”öka drivkrafterna”  eller ”sänka trösklarna” där det först nämnda handlar om att göra livet som arbetslös så jävligt som det bara är möjligt så överlevnadsinstinkten vaknar samtidigt som man stimulerar företagen genom allehanda skattesänkningar. På köpet får den arbetslöse utstå allehanda kränkningar spott och spe. Anders Borg vill pressa ner jämviktsarbetslösheten säger han. Alliansens politik för att uppnå detta har varit att ”öka drivkrafterna”  genom att sänka skatten på arbete och införa tuffare villkor i arbetslöshets- och socialförsäkringarna. Utöver detta tillkommer  riktade skattesänkningar som hushållsavdrag – riktade till den övre medelklassen  – och halverad restaurangmoms i avsikt att öka efterfrågan på arbetskraft. Enligt Borg ska det räcka med de åtgärder som  genomförts och dem som föreslogs i vårbudgeten för att nå målet om 5 procents jämviktsarbetslöshet Men tar man en blick på det diagram 3 som vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak upprättat och visar att Riksbanken  och Konjunkturinstitutet definitivt inte delar Borgs floskler. Enligt  diagrammet bedömer Riksbanken att jämviktsarbetslösheten år 2020 blir marginellt förbättrad jämfört med när Reinfeldt och Borg tog över i Rosenbad år 2006.  Konjunkturinstitutets bedömning visar på en förmodad  förbättring på cirka 0,5 procent. Både Riksbanken och Konjunkturinstitutet anser att regeringens åtgärder inte får den effekt som Anders Borg önskar och således ser man på regeringens politik som ett misslyckande. När skall väljarna vakna? När skall man inse att vi har nått vägs ände för länge sedan med högerns politik.

Jag anar att det kan låta på följande vis vid fikabordet när Kent ”det är på jobbfrågan vi vinner valet” Persson tar fram sin kortlek och föreslår en ny kampanj för sitt – enligt honom – det ”riktiga arbetarparti”;

Jag tror att det är välgörande för arbetslösa och sjuka att de fråntas sina ekonomiska möjligheter för att överleva. Jag tror att det skapar arbete inte misär. Jag tror att det är bra för familjer att splittras på grund av den nya arbetslinjen. Jag tror att det är bra att de som redan har det bra får det bättre på bekostnad av ålderspensionärerna, de sjuka, de arbetslösa och våra barn. Jag tror att det är bra att vår infrastruktur läggs i händerna på privata aktörer utan samhällsansvar med endast profit som målsättning. Tänk så bra det är med hypnoskurser och jobbcoacher, alla borde ha rättighet att gå dem – inte bara arbetslösa.

När skall Moderaterna inse att verkligheten har sprungit förbi dom sedan länge?

Annonser
Lämna en kommentar

9 kommentarer

  1. Jag håller med om det du skriver. Men samtidigt verkar inte S ens förstå att man måste sänka jämviktsarbetslöshet för att få full sysselsättning.

    Gilla

    Svara
    • Hej Anders!

      Tack för din kommentar.

      Jo alla talar i mun på varandra om ”full sysselsättning” vilket vi aldrig kommer att uppnå. Sällan eller aldrig vill politiker tala om just jämviktsarbetslösheten just av den orsak att full sysselsättning inte kan nås. Men det är självklart så – under riksbankens överinseende – att vi kan nå en jämviktsarbetslöshet på åtminstone 4 kanske till och med 3% med bibehållen låg inflation. Här har jag tyckt under flera år att Riksbanken och riksdagen måste ha ett samarbetsavtal liksom man har i många andra länder för att – i synnerhet lågkonjunkturer – stimulera arbetsmarknaden. Man kan ändra kortsiktigt inflationsmålet för att stimulera arbetsmarknaden naturligtvis gemensamt med en rad andra åtgärder. Det här förstår politikerna men vill ogärna tala om då det inte låter så bra att acceptera en arbetslöshet om 3, 4 eller 5%.

      MVH//Björn

      Gilla

      Svara
  2. Hans B

     /  6 januari, 2014

    Blå dunster går bra går 2 ggr.Men inte en 3:e gång i September!Då ska dom bort!!!Mvh.Hans B

    Gilla

    Svara
  3. Anita Näsberg

     /  6 januari, 2014

    Helt fel, Björn! Alliansen har skapat 350 000 nya jobb i Norge, ju!

    Gilla

    Svara
  4. Kent Karlsson

     /  6 januari, 2014

    Om jag är rätt underrättad räcker det att vara ”sysselsatt” 1 timme/vecka för att räknas in i gruppen sysselsatta! Så 200 000 fler sysselsatta betyder ju inte att de har en sysselsättning de kan försörja sig på. Ännu ett i raden av Alliansens trixande med siffror alltså!

    Gilla

    Svara
  1. Nu har Alliansen tömt skafferiet då kan oppositionen ta över!!! | Björn Alvebrand

Välkommen att kommentera.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: