Fattig idag – fattig för alltid med Alliansen!


a-kassan-som-guldkant

Välfärdsmanifestationen är en partipolitisk obunden organisation som arrangerar manifestationer varje år för för de utsatta i samhället. Läs mer i slutet av artikeln.

Andelen fattiga bland arbetslösa, sjuka och förtidspensionärer har trefaldigas under denna Alliansregering –  enligt siffror från Statistiska centralbyrån. För att tala i procent – från 10.3% till idag 30.2% en ökning således med nära 20%. Detta är resultatet av att de offentliga ekonomiska skydden när man är arbetslös, sjuk eller i åtgärder har förändrats så till den grad att allt fler faller under den relativa fattigdomsgränsen. Man har ökat de ekonomiska incitamenten på olika sätt för de som lyckligtvis har ett arbete – genom jobbskatteavdrag och annat – medan man har skärpt regler och över tid minskat de ersättningsnivåer och belopp som ges när man står vid sidan om lönearbete. Glappet mellan ord och verklighet är enormt. Att det finns en klyfta mellan de som jobbar och dem som står utan jobb är dock obestridlig. Den klyftan växer genom regeringens skattepolitik. Klart är att människor har svårt att inse att de får mer i plånboken på någon annans bekostnad. Det är lättare att blunda. Från att vara ett land där vi bryr oss om varandra har vi redan blivit ett två-tredjedelssamhälle. De som har jobb får mer, sjuka och arbetslösa samt pensionärerna – främst de med garantipension eller sjukersättning får allt mindre. De sociala skyddsnäten har monterats ner till nivåer som ligger nära gränsen för vad som ur överlevnadsnivå är oacceptabelt – i många fall rent ut sagt destruktivt där den drabbade tappar livsgnistan när man inte ser några möjligheter utan dras ner allt mer i en hopplös tillvaro utan slut. Jobbskatteavdragen har urholkat välfärden alldeles för mycket och de som drabbats är just arbetslösa och sjuka i samhället – samt pensionärerna och de med sjukersättning. Det här har varit en alltigenom rådande strategi föranlett av moderaternas arbetslinje. Det skall löna sig att arbeta och det skall vara olönsamt att vara sjuk och arbetslös. Arbete är det som ger individen frihet. Var såg jag den ordalydelsen förut?

Det så kallade utanförskapet är idag lika stort som det var 2006 då Alliansen tog över utanforskap-515x523regeringsansvaret med löfte att undanröja det och därmed minska arbetslösheten. Vad man har gjort är att man byggt in en rundgång i ersättningssystemen. Många har bara bytt kolumn från en sorts utanförskap till en annan. Många har pensionerats bort. Under senare år har det funnits ett nettoutflöde från utanförskapet genom att den stora 40-talist-generationen lämnar arbetskraften. En moderats verklighet – skiljer sig väsentligen från alla de som befinner sig mitt i den verklighet – som arbetsmarknadsminister Svantesson säger sig förstå så väl – av den oro och frustration som avsaknaden av ett arbete innebär – eller en sjukdom som tar längre tid än den av Alliansen stipulerade tid det ska ta innan man skall anses vara frisk och arbetsför. Man beordrar ytterligare kontrollåtgärder intill de absurdast gräns som man senare får revidera och det stannar inte vid detta. Oron för sin ekonomi blir överhängande.

fattighjonI dag lever rekordmånga i fattigdom. Enligt siffror från SCB levde 205 000 äldre ­under EU:s fattigdomsstreck  vilket innebär att de tjänar mindre än 60 procent av medianinkomsten i landet och antalet har ökat kraftigt sedan 2006. Utvecklingen för pensionärernas ekonomi har varit oerhört negativ om man jämför med lönearbetare. Människor som antingen blivit permanent sjukpensionärer i unga år på grund av olika handikapp, funktionshinder, psykiska sjukdomar samt
arbetsoförmåga genom fysisk utslitning som lett till sjukdom av olika slag, arbetsskador med mera. En ung människa som varit långtidssjukskriven och sen blivit utförsäkrat men lyckats ta sig in i försäkringen igen kan räkna med den lägsta möjliga pension om han eller hon lyckas få permanent sjukersättning. Samma gäller om man inte hunnit arbeta särskilt länge. Den som ligger över normen kan heller inte söka bostadstillägg. Pensionen är skattepliktig och påverkar även din ålderspension. Alla som drabbas av att hamna i en permanent sjukersättning kanske inte går från arbete till en sådan pension, utan kanske har varit långtidssjukskrivna, haft aktivitetsersättning eller annan ersättning. Dem får sämst sjukersättning/pension. Dem som har haft tur och gått från ett arbete eller haft arbetsplatsen kvar vid långtidssjukskrivning – har eventuellt haft en arbetsmarknadsförsäkring hos arbetsgivaren där en tilläggsutbetalning görs upp till ålderspensionen. Är man med i facket har man eventuellt även där möjligheter till en försäkring som betalas ut vid en eller 3 tillfällen. Kanske någon har haft tur och skaffat sig en privat sjukförsäkring. Men hur många har egentligen råd med privata försäkringar eller ens fackföreninsgavgifter när man är utförsäkrad? Hur många kan leva på sin pension när man drabbas redan vid 30 – 50 års ålder? Hur många kan med en sådan ersättning sedan leva på sin ålderspension – särskild vad avser kvinnor? Man blir dömd att resten av sitt liv leva i ekonomisk fattigdom.

För att illustrera orättvisorna mellan pension och lönearbete samt sjukpension och dito lönearbete – vill jag tillsammans med hjälp av AnnKatrin Persson – en av organisatörerna för Välfärdsmanifestationen – åskådliggöra och påvisa de direkta skillnaderna i nedanstående 3 exempel och vid en kommunal skatt av 33.12%;

Vid den lägsta inkomsten av 105.600 kr/år eller 8.800 Kr/månaden

12

Eller vid en inkomst av 156.000 kr/år eller 13.000 Kr/månaden

14

Eller vid den högsta inkomsten för sjukersättning 204.000 kr/år eller 17.000 Kr/månaden

15

Välfärdens-kärnaI samtliga ovanstående exempel betalar den som har 100% sjukersättning också den högsta skatten. Var finns rättvisan i det? När Reinfeldt talar om att skydda ”välfärdens kärna” med vilket han tycks avse skola, vård och omsorg och därför gärna apostroferar Erlander finns det både avgörande och väsentliga skillnader mellan Erlanders välfärdssamhälle och det som tycks vara Reinfeldts.  Det gäller arbetsmarknadspolitiken, socialförsäkringarna, skattepolitiken och utbildningspolitiken samt de samhällsstrukturer som har betydelse för individens frihet. Erlanders välfärdspolitik omfattade både sociala tjänster som skola och vård och sociala försäkringar som skydd vid sjukdom och arbetslöshet av det enkla skälet att när det brister i människors grundläggande försörjning blir alla andra åtgärder meningslösa. I den borgerliga världen ser man med misstänksamhet mot socialförsäkringarna och grundläggande för Moderaterna blir då att tydligt och bitvis genomföra försämringar. Socialförsäkringarna ingår inte i Moderaternas syn på välfärdens kärna. Bakom det ligger både ideologiska och ekonomiska föreställningar – tvärt emot Erlanders syn på välfärdssamhället. Erlanders syn på sjukdom och arbetslöshet var något som drabbade människor oförskyllt – något det inte själva rådde över. Det skulle därför finnas ett skyddsnät som inte ledde till ekonomisk nöd. Arbetslöshet och sjukdom var olycka nog utan att därvid drabbas av fattigdom också. Moderaterna har en helt annorlunda syn. Moderaternas arbetsmarknadspolitik har mycket lite att göra med den som Erlander drev. Skillnaden består i synen på vad som orsakar arbetslöshet och hur man motarbetar den. Moderaternas syn på arbetslöshet grundar sig i 80-talets neoliberala utbudsteorier. Utbudet av jobb blir för lite om lönerna blir för höga och utbudet av arbetskraften blir för liten om de olika socialförsäkringarna är för höga. För Moderaterna är arbetslöshet alltid något som ses som frivilligt och därför måste man ge incitament genom försämrade ersättningar för att därmed piska de arbetslösa att söka jobb – vare sig det finns eller ej. Arbetslöshet har blivit en prisfråga då man anser att bara man går ner i lön finns alltid arbete. Grundtesen är således att göra det attraktivt att ha ett arbete samt bestraffa de som inte har genom riktade skattesänkningar – så kallat ”jobbskatteavdrag” som gemensamt med de differentierade avgifterna till a-kassan skall mynna ut i en försämrad löneutveckling. Idag har man tonat ner den argumentationen men inget tyder på att man övergivit tanken.  Sverige är ett bra land – men har ett fel! Sverige har en borgerlig regering där alla får betala för att ett fåtal skall ha det bra.

Välfärdsmanifestationen planerar den 30 augusti mellan klockan 12-14 den årliga manifestationen för alla utsatta grupper att utföras bland annat på Sergels Torg i Stockholm. Eventuellt kommer vi i år att finnas på andra platser i landet också. Mer information om det finns på vår Facebook sida
VM
Sjuka kastas ut ur sjukförsäkringen när de behöver den som bäst och kastas ofta in i slaveriprojektet FAS 3, arbetslösa likaså. Funktionshindrade blir av med LSS (lagen om stöd och service) och ledsagning för att komma ut i samhället. Fattigpensionärer och sjukpensionärer får så låga ersättningar att de knappt klarar av vardagen och få välja bort mediciner och annat för att ha kvar till maten och hyran.
Hemlösa får ingen hjälp, de får höra att de vill inte ha någon hjälp utan de vill vara hemlösa. Många fler grupper är utsatta!

Vi behöver all hjälp vi kan få och är tacksam för det lilla som lite större bidraget för att få ekonomin att gå ihop. Vi arbetar helt ideellt och vi som arbetar med manifestationerna är själva drabbade och har därför inte ekonomi för att täcka alla kostnader som kommer till för material till välfärdsmanifestation. Vi BLIR därför enormt glada och tacksamma för ALLT stöd vi kan få av Er.  Vi säger TACK på förhand!

Besök gärna vår sida på Facebook – där kan du ställa frågor och få svar av ansvariga organisatörer. Kom med och engagera dig för att påverka politiker och andra makthavare för att få till stånd förändringar för dessa grupper som är mest utsatta i samhället. Kan du inte engagera dig kan du hjälpa oss att ro detta i hamn genom att Ni får gärna lämna GÅVA

Vänligen skriv: ”GÅVA+ ERT Namn”
BANKGIRO: 252 – 6200
så att VI kan tacka ER!

Annonser
Lämna en kommentar

1 kommentar

  1. Hans B

     /  21 augusti, 2014

    Hej! Ja många far illa i denna skattesänkarpolitik!Vi behöver en regering som investerar och som ger alla ett meningsfullt liv!Det finns hur mycket som helst att göra här i Sverige men regeringen saknar totalt fantasi att skapa något och överlåter åt marknadskrafterna att härja fritt! Mvh Hans B

    Gilla

    Svara

Välkommen att kommentera.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: