Alla dessa ”desinformationsundersökningar”


4% spärrenMassmedier är vanliga beställare av dessa valprognoser och för många av dom har opinionsmätningar blivit ett viktigt påtryckningsmedel. Återkommer vad avser påtryckningsmedel lite längre ned. Först av allt skall opinionsmätningar uppfylla minst tre kriterier. 1) Statistiskt urval – stickprov – så dragna att det går att med statistisk estimation att skatta befolkningens åsikter. 2) Intervjuer eller enkäter med vanligtvis identiska frågor till alla svarspersoner och fasta svarsalternativ. 3) Att avsikten är att mäta opinioner. Många opinionsmätningar uppfyller alla dessa tre kriterier – men det finns många undantag. Typen felmarginal innefattar inte systematiska fel. Dessa uppstår ur alla andra källor till osäkerhet – bland annat svarsbortfall av olika slag, mätfel där folk svarar fel av misstag eller till och med av vilja – eller att en del personer aldrig kan nås med det eller de kontaktsätt som används i urvalsundersökningen. Dessa systematiska fel är svårare att nå kunskap om och diskuteras aldrig eller möjligen bara på ett översiktligt sätt. Den ena dagen minskar gapet mellan alliansen och oppositionen i en opinionsundersökning för att strax därefter i en annan redovisa ett ökat gap mellan blocken. Minst sagt motsägelsefullt får man säga. För att göra det än mer obegripligt så brukar opinionsföretagets representant seriöst förklara svängningar i opinionen och varför det är just så här just nu som om det var den absoluta sanningen – och nästa dag en representant från en konkurrent som förklarar något helt annat. Därtill brukar media intervjua några kända statsvetare som uttalar sig om de specifika undersökningarna.

51Hur ser urvalsmetoderna ut? I riksomfattande intervjuundersökningar används så kallade   clusterurval, gruppurval/flerstegsurval – kärt barn har många namn. Ett sådant urval kan gå till så att man i ett första steg lottar ut 70 kommuner och i varje kommun intervjuas ett antal invånare – även dessa urval skall vara slumpmässiga. Denna slumpmässiga variation är en relativt stor felkälla. De intervjuades representativitet är inte heller den bästa. För det första väljs inga åldringar ut – Sifo sätter gränsen vid 70 år, IMU vid 74 år. Sedan avstår man från att intervjua rätt många av de utvalda – svårt sjuka, intagna på anstalt, avflyttade från orten och personer som har svårt att tala svenska med flera. När
dessutom åtskilliga är oanträffbara eller vägrar att svara – återstår de som låter sig intervjuas till endast ca 60 % av urvalet! Kritiken mot väljarbarometrarna skall inte i första hand riktas mot alla dessa opinionsföretag utan snarare media som på ett synnerligen beklämmande sätt både beställer undersökningarna och använder resultaten i eget syfte. Syftet med dem tycks vara att försöka styra opinionen i nån riktning. Media slår upp de undersökningar som står i överenskommelse med egna uppfattningar och låtsas knappt om de andra. Det blir mer av skendebatter i de olika medierna.

52Påtryckning eller oberoende information? Mot bakgrund av den förkrossande borgerliga medieövertaget synes det finnas ett intresse av att styra opinionen i en riktning som motsvarar mediets politiska ställningstagande. Varför media slösar med pengar – framförallt veckorna inför ett val – på dagliga undersökningar är faktiskt helt begripligt -syfte blir två – att öka utgivningen och intresset och därmed tjäna pengar. Det andra syftet är att försöka påverka opinionen med undersökningar som medel. Inför årets valrörelse har – i alltför stor utsträckning – kretsat kring opinionsläget och förtroendemätningar – på bekostnad av ideologi och politiska sakfrågor. Politiken och det politiska kommer i skymundan – till förmån för det strategiska spelet. Vi får lära oss att de som leder i opinionsundersökningarna får fler röster – just för att de leder i opinionsundersökningarna – ingen lägger pengar på en förlorare. Av nån anledning så upplever väljarna sig själva vara förlorare om de röstar på ett parti som inte antas bli en vinnare. Om man förbjuder opinionsundersökningarna exempelvis två veckor före valdag inbillar jag mig möjligen att ett större ansvar läggas på politikerna. Kanske vi på det viset skulle bryta alla dessa opinionsmätningars makt över valet. I många andra länder har man begränsat – alternativt förbjudit – dessa opinionsmätningar inför valet. I Sverige eskalerar det istället inför valen. Själv jag blir alltmer frustrerad när jag läser den smått uppfostrande tonen i publiceringarna av opinionsundersökningarna. Det underliggande av att inte “slösa bort sin röst” som faktiskt är ganska förskräckligt att fundera över. Slösar bort sin röst gör man den dag man röstar på annat än det som överensstämmer med den egna åsikten. I det svenska valsystemet finns dessutom en stor risk för taktikröstning på grund av fyraprocentsspärren. Valforskare har vid tidigare val observerat hur väljare avstår från att rösta på sitt parti för att i stället ge sin röst åt ett parti som hotar att falla ur riksdagen. När Vänsterpartiet låg på dessa nivåer klarade det sig kvar i riksdagen på grund av ”kamrat fyra procent”. Även Kristdemokraterna har fått borgerliga prognosstödröster i vissa val. I Sverige finns i dag en frivillig överenskommelse mellan opinionsinstituten att inte publicera opinionsmätningar på valdagen. Många av instituten gör sina sista mätningar redan torsdagen innan valet. Överenskommelsen om att inte publicera något som kan påverka valresultatet på valdagen är väldigt stark. Valdagen är väljarens dag – men då är det redan försent anser jag. Det finns många aspekter och säkert många åsikter i frågan. Förbud eller inte – begränsning eller inte kontra åsiktsfrihet med mera – det kanske är dags för en seriös debatt i ämnet.  Ett nytt fenomen som dykt upp är de så kallade valkompasserna. Några tidningar anger – att resultatet endast är en vägledning inte hur du skall rösta. Andra struntar i det. Syftet utåt tycks vara hjälpsamhet. Vad det egentliga syftet är kan man bara gissa sig till.

Val avgörs på valdagen – detta tenderar allt mer att bli till en floskel. Tidningarna utser långt innan valdagen både vinnare och förlorare.

 

 

Annonser
Lämna en kommentar

4 kommentarer

  1. Leif larsson

     /  9 september, 2014

    Håller helt med dig Björn..hur kan opinionsläget ändra sig på bara några timmar, det verkar som om media försöker driva en jakt på dom rödgröna..det känns inget bra, orkar inte med arrogansen 4 år till, skulle detta ske då är det inget mindre än katastrof.

    Gilla

    Svara
    • Hej Leif!

      Ja det är det som är det förunderliga i dessa mätningar.

      Jag tror man skall ignorera dessa undersökningar helt och hållet för syftet med dom är – precis som du säger – att driva opinionen åt det rätta hållet.
      4 år till med denna lögnaktiga regering är inget annat än en stor katastrof för landet.

      MVH//Björn

      Gilla

      Svara
  2. Hans B

     /  9 september, 2014

    Hej! SIFO.Svenska instistutet för falska opinioner! Känd för att aldrig göra en beställare besviken, är bara ett av dom. Det är bara att hoppas att folk tänker själva! Jag tycker för övrigt att pensionärsbeskattnigen kommit i skymundan i valdebatterna! Ex.ett pensionärspar
    med medelinkomst har från år 2007 tills idag betalat 104000 kr mer i skatt jämnfört med ett löntagarepar med samma inkomst. Hälsn.Hans B

    Gilla

    Svara
    • Hej Hans!

      Ja pensionärerna har som vanligt hamnat i skymundan. Märkligt egentligen då det är en röststark grupp som alla partier borde förhålla sig till.

      MVH//Björn

      Gilla

      Svara

Välkommen att kommentera.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: