Med Alliansens skryt och skrävel och illusionistiskt siffertrixande vann man förtroende!


vd tjänarFör ca hundra år sedan organiserade sig de svenska arbetarna och löntagarna för att ta upp kampen mot orättvisor och fattigdom i Sverige. Då föddes arbetarrörelsen som genom sina organisationsbildningar, Fackföreningsrörelsen och det Socialdemokratiska partiet tog upp kampen mot fattigdom och orättvisor. Många av ledarna fick tidvis betala sin kamp med både fängelsevistelse och böter och i förekommande fall även med döden. Kampen bekämpades hela tiden av högern – dagens Allianspartier. Denna kunskap känner alla som vill igen och de som inte vill förnekar den kunskapen. Historielösheten är monumental hos den yngre generationen. Hela tiden bekämpades reformerna och förslagen av högern – dagens Allianspartier. Detta har inte förändrats. Nu liksom då är man emot jämlikhet och solidaritet – om än i en förvandlad anpassad retorik för att illusoriskt invagga oss i motsatsen. Men dessa tusentals kvinnor och mäns kamp för solidaritet resulterade så småningom i att – i stället för Fattigsverige –  blev vårt land ett välfärdssamhälle för flertalet.  Vi hade då ledare som Branting, Per-Albin, Erlander och Palme. Mot bakgrund av den girighet som i dag förekommer – inte minst bland politiker – är det tankeväckande att minnas hur dessa ledargestalter i stort sett ignorerade pengar och rikedom för egen del. Men dessa föregångsmän/kvinnor är nu borta och Sverige regeras i dag av politiker vars uppenbara målsättning är segregation, klasskillnad och utanförskap. Ord som solidaritet, gemenskap, social rättvisa är skrämmande ord och liktydigt med kommunism då det anses kraftigt inkräkta på marknadsfundamentalismen och inte minst på alla de som berikat sig på det fattigas arbete. Arbetarrörelsens grundbult, att vi solidariskt skall bära varandras bördor utifrån bärkraft är ett rött skynke för Alliansen. I stället överför man skattemedel till de rika och de som redan har det bra ekonomiskt i ett sken av att resultatet också tillfaller de som minst har i samhället. När Alliansen – numer i opposition – dagligen skryter med Sveriges goda ekonomi nämner de ingenting om att denna goda ekonomi betalats av de svagaste i samhället. Inte heller talar man om att det är arbetarna som förutsätter den ryggdunkande  – nutidens Gulaschbaroner – elitens orimliga löneutveckling i jämförelse. Tvärtom arbetarna skall vara tacksamma för att eliten finns där och allernådigste försörjer oss menliga med de smulor som blir över. Är vi kritiska är vi otacksamma.

Justa finanserAnders Borg – finansguru i Alliansregering – reste Europa runt och skröt och skrävlade om Sveriges goda ekonomi samt att Sverige var det land som bäst klarade finanskrisen. Hela den samlade borgerligheten hyllade Anders Borgs personliga kompetens som räddade Sverige från total ekonomisk kollaps och gjorde jämförelser med Grekland som ett avskräckande exempel. Det publicerades hyllningsartiklar i både The Economist och Washington Post, och Anders Borg utsågs till Europas bästa finansminister av Financial Times. Men var det verkligen Alliansens ekonomiska politik eller finansministerns personliga kompetens som var hemligheten? Nej inte alls. Det var de facto den tidigare Socialdemokratiska regeringen som grundlade de goda finanserna som Anders Borg och Alliansen kunde roa sig med. Skrytet och skrävlet om Europas bästa finansminister kan dessutom lätt avfärdas då EU:s Finanspolitiska råd får de uppgifter som den svenska regeringens finansdepartement behagar överlämna. Hyllningsartiklarna grundas således på vad EU:s Finanspolitiska råd offentliggör. De som närmare granskade de svenska offentliga finanserna var dock kritiska till Anders Borgs åtstramningspolitik under finanskrisen – sedermera också EU:s finanspolitiska råd. Men Anders Borg talade som en keynesian medan alla siffror visade att hans politik innebar motsatsen – det vill säga idel åtstramningar – gasa i nedförsbacke och bromsa i uppförsbacken.  Det finanspolitiska rådet är regeringens egen expertmyndighet – tillsatt av just Anders Borg – med uppdrag att utvärdera finanspolitiken. Mycket av kritiken från rådet handlade om att de ville se bättre analyser från Finansdepartementet – och inte minst en tydligare kommunikation – prognoserna var så undermåliga att man undrade om det var matematikintresserade 7-åringar som var behjälpliga. Anders Borg förde dock en ideologiskt baserad finanspolitik som ger till de redan välbeställda, som visade sig utarma de fattigaste och som riskerade kväva den svenska ekonomins dynamik. Det tycks gå en obruten linje mellan Borgs ungdoms nyliberalism och dagens svenska finanspolitik. Möjligen går det också en linje mellan hans usla betyg i matematik och hans kontracykliska finanspolitik. Den ”talangfulle” illusionisten Anders Borg har gjort flera profilbyten i sitt liv. Han är systemkritikern som blev systemförsvarare. Ateisten som blev kristen. Libertarianen som blev feminist. Nyliberalen som blev välfärdsvän. Och – lite i skymundan – keynesianen som snarast agerar Goda statsfinansersom monetaristisk illusionist – en trollerikarl – som ignorerar beprövad kontracyklisk politik för att driva igenom sina ideal om livgivande skattesänkningar – läs jobbskatteavdrag. En marknadsförd pragmatiker som i grunden ändå styrs av doktriner och ideologi – vilket inte minst visar sig idag när vi ser resultaten av hans och Alliansens finanspolitik – de nu tomma ladorna var fulla när han tog över departementet 2006. När Magdalena Andersson (S) – nuvarande finansminister pekade på detta faktum överöstes hon – av en samlad högertrojka – med allehanda antydningar som samtliga pekade på att hon var okunnig, inkompetent och oduglig. Det fanns till ock med Moderater – för att inte tala om en Centerpartist som högröd och indignerat undrade hur man kunde säga att ladorna var tomma – som ansåg att Magdalena – genom sitt uttalande om tomma lador – försämrat vårt anseende – det anseende som Anders Borg genom sitt idoga skryt och skrävlande lagt grunden till och därför ansåg man att det var dags att anmäla henne till Konstitutionsutskottet för sitt bedrägliga uttalande. När det sent omsider visade sig att Magdalena fick rätt dog kritiken och bara för att i någon mån upprätthålla Anders Borgs kultstatus fortsatte man med att inflika Sveriges goda finanser som i ett förbigående och betonade desto mer högljutt hur dåliga Socialdemokraterna är på att sköta statens finanser. Det ironiska är dock att samtliga borgerliga regeringar har redovisat minustecken i de offentliga finanserna allt sedan mitten av 70-talet medan Socialdemokratiska regeringar visat plustecken.

underskottetMagdalena Andersson är den absolut högst ekonomiutbildade socialdemokratiska finansminister Sverige någonsin haft. Hon har en civilekonomexamen från 1992, dessutom var hon därefter doktorand i tre år vid Handelshögskolan i Stockholm och har också studerat vid Harvard och i Wien. Anders Borg har läst lite på Komvux eftersom han inte klarade av gymnasiet tillräckligt bra. Sedan läste han ekonomisk historia i Uppsala och lite nationalekonomi vid Stockholms universitet men likt gymnasiet klarade han inte av att avsluta studierna och saknar således ekonomisk examen. Nu är ju inte examina det avgörande i valet av finansminister även om man kan tycka att det borde underlätta. På departementet arbetar ett antal tjänstemän med ekonomiska examina som bereder det ekonomiska arbetet – men direktiven utgår alltid från finansministern. Att man enkelt kan dra slutsatsen att Magdalena vet vad hon talar om när det talas finanspolitik står dock klar – hon var en av de som redde ut Bildtregeringens slarv med statens finanser och som resulterade i ett överskott i de offentliga finanserna fram till 2006. Möjligen att hon är mer av ekonomisk teoretiker och lite mindre av politisk ideolog. Men hitintills tycker jag hon visat att hon klarar bägge dessa roller mycket väl. Anders Borg däremot var en tydlig ideolog och mindre – för att inte säga usel – ekonom.

Vi vill inte se inte höraI en rapport från OECD som visade att Sverige var det OECD-land där inkomstskillnaderna ökat mest sedan 2006. Och hösten 2011 visade institutet IFAU i en utvärdering att det inte heller finns några bevis för att de omfattande privatiseringarna inom skola, vård, omsorg och arbetsmarknadspolitik ökat effektiviteten. En av tio av dem som utförsäkrats från sjukkassan har fått arbete. Och under alliansens åtta år har andelen arbetslösa som får ersättning från a-kassan halverats. I stället för den utlovade dynamiska arbetsmarknaden har allt fler hamnat utanför välfärdens skyddsnät.  Men jobbskatteavdrag i fem steg – RUT- och ROT-avdrag – som tillsammans med kommunernas privatiseringar och utförsäljningar anslöt påfallande väl till de gamla Moderaternas politik. Men jobben uteblev. 2014 års arbetslöshet är över dubbelt så hög som den nivå på mellan två och fyra procent som var bruklig i Sverige fram till 90-talskrisen. Men i likhet med Reinfeldts otaliga illusionsnummer var Anders Borg inte sämre. När  han talade om expansiv politik – definitionen är glasklar – byter Anders Borg snabbt som en kobra ordval och mätmetod  och talar istället om ”expansiva åtgärder”. Arbetslinjen – ett av Alliansens mest uttjatade ord. Alliansen genomförde 2006 differentierade a-kasseavgifter vilket skulle ge tiotusentals nya jobb. Effekterna uteblev. Våren 2012 ökar arbetslösheten och sjukskrivningarna igen. Borg själv påstår att sysselsättningen ökar. Arbetslinjens recept har helt enkelt havererat, misslyckats eller kollapsat vilket ordval man än väljer så står det närmare sanningen . Kvar står dock Anders Borgs applåderade uppvisning i budgetdisciplin. Kvar står Illusionisten och mannen med de många illusoriska förklädnaderna.

Anders Borgs trolleritrick illustreras av att ett mynt hålls i en näsduk i nypan över ett halvfullt vattenglas. ”Trollkarlen” släpper myntet – det klirrar till – sen tas näsduken bort och publiken – väljarna – får se slanten på glasets botten. Glaset täcks åter, trollkarlen gör en gest och rycker sen bort näsduken. Myntet är borta. Hur fasen gick det till? Som vid alla andra illusioner naturligtvis. Det ser bara ut som om en sak görs, i själva verket sker något annat. Det är därför dags att avslöja trolleritricket! Hur försvann slanten från botten på glaset? Svaret – den var aldrig där. Innan myntet släpptes från näsduken lutades glaset utåt, så att myntet träffade glasets utsida och gled ner i handflatan under. Vattnet i glaset gjorde att ljuset bröts så att myntet tycktes ligga inuti glaset. Bara trollkarlen hade kontrollen – han ensam lurade publiken. Detta bör tjäna som en påminnelse till svenska väljare att aldrig tro på illusionister samt att det är dags för Anders Borg och Alliansen att visa händerna och lämna tillbaka myntet. Om det är någon som tror på det är jag den förste att gratulera densamme. Inget tyder på att det blir någon förändring på Alliansens ekonomiska politik – man håller fast vid något som de själva lurats in i.

Annonser
Lämna en kommentar

4 kommentarer

  1. Hans Bodin

     /  26 januari, 2015

    Hej! Historielösheten är enorm.Hur många unga har läst Per Anders Fogelströms fantastiska
    böcker! Jag tror också att väldigt få av Svenska folket vet statsskulden var i sep.2006 =1221,2 miljarder och i dec.2014 =1394 miljarder.Anders Borgs mattebetyg vet vi sen tidigare hur dåliga dom var, men snacka kan han!
    Mvh! Hans B.

    Gilla

    Svara
    • Hej Hans!

      Tyvärr har du rätt – historielösheten är närmast monumental och de som kan påverka gör det också mot den bakgrunden. Ett tydligt bevis var när Moderaterna försökte släta över sin egen historia genom att i försiktiga ordalag vad avser motståndet mot Apartheid och en hel del annat så som rösträtten som helt plötsligt var de konservativas förtjänst på 20-talet. Det gick inte………….allt för många av den äldre generationen visste, protesterade och slutligen fick man överge försöket. Under Reinfeldt samlades en rad av illusoriska talanger redan under 90-talet i avsikt att förändra Moderaterna genom allehanda vrångbilder av dess egen mörka historia för att i akt och mening en dag vinna regeringsmakten genom en bedräglig förändring av sin egen ideologiska uppfattning – man till och med stal hela arbetarrörelsens grundläggande värderingar för att – i akt och mening – fullfölja den plattform så som den beskrivs i Reinfeldts och Borgs dystopiska alster.

      Deras lycka och landets olycka var att de fann varandra dessa illusionister Reinfeldt, Borg, Schlingmann med flera. Resultatet vet vi idag 2015.

      MVH//Björn

      Gilla

      Svara
  2. Viveka

     /  26 januari, 2015

    Kan inte påminna mej ett enda år av Anders Borg som finansminister, att han någonsin träffade rätt med de statliga skattekreditsåtgärder via Nya Alliansen som gjordes var i takt med VERKLIGHETEN utan verkaade vara värsta finansminister som alltid var i otakt med allt-
    Tur att hans historia skrivas av andra

    Liked by 1 person

    Svara
    • Hej Viveka!

      Nej du har helt rätt – hans prognoser var antingen rejält undervärderade eller övervärderade. Att han fick hållas utan nämnvärt motstånd var endast möjligt av den moderata propagandamaskinen som först bestod av Schlingmann och senare Kent Persson samt den i övrigt mediala övervikten och inte att förglömma Svenskt Näringslivs företrädare. Om någon skall skriva deras historia vore titeln ”Så lurade vi svenska folket” en rättvisande titel. Dessvärre lär den inte bli en verklighet.

      MVH//Björn

      Gilla

      Svara

Välkommen att kommentera.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: