Vem har svikit vem……………………..


sundlaglonekonkurrensDet är inte ofta jag har haft anledning att kommentera Göran Greiders alldeles utmärkta artiklar då de oftast talar för sig själva. Men den han nu presterat för ETC:s räkning där han riktar ljuset på de politiska förslag som regeringen just aviserat – nu med en fördelning som riktas mot de tidigare ofördelade – om än i mycket mager tappning – vilket jag återkommer till – nu kraftigt kritiseras av högern vilket inte är förvånansvärt. Det är mer förvånansvärt att man nu talar om svek av den nu sittande regeringen när det tvingas regera landet med en borgerlig budget.
Jag vill dock förtydliga andemeningen i hans artikel genom att istället för ett ljus rikta ett neonljus – flashande som hundra polisbilar som fastnat i en rondell där ingen riktigt vet i vilken riktning de skall jaga vidare.
Göran beskriver hur borgerligheten och dess sympatisörer går i spinn över de hutlösa – enligt dom – aviseringar om begränsningar avseende RUT och ROT-tjänsternas förmåner för de privilegierade i samhället.
Ur deras perspektiv förstår jag det ramaskri som nu uppenbarar sig – vem vill bli av med sina förmåner – och försvaret för detta intar en föga trovärdig förklaring – när de obemedlade protesterar över att man inskränker deras ekonomiska frihet tystas den protesten effektivt med att de ser inte verkligheten.
Tydligare kan det knappast bli!
Ramaskriet stegras till ett vrål när de som såg sig förbisedda i den förra alliansregeringen nu går – med små steg – mot en bättre tillvaro – eller åtminstone en mer rättvis fördelning av samhällets resurser – där högern nu genom sin kritik bevisar hur man vill att samhället skall se ut.
Klassklyftor!!!!! Ett ord som av borgerligheten anses vara ett så förnedrande vokabulär att man finner all sköns motargument för att bibehålla ett system där privilegierna förblir orörda – motargument som gränsar till skamlöshetens yttersta nivå.
Rör inte Gulaschbaronernas privilegier för att vända på fördelningen så att unga kan få bostäder, eller att den bortre gränsen tas bort för de som drabbats av sjukdom,  eller – ve och fasa – höja a-kassenivåerna till en anständig gräns eller att ungdomar kan få en rimlig möjlighet att forma en framtid.
Det skall finnas ojämlikheter – fast man kallar det för ”drivkrafter” enligt borgerligheten. Man uttrycker sig naturligtvis i termer som mer än väl inryms i en anständig vokabulär samt med hänvisning till trovärdig väl anpassad statistik som fyller det egna syftet.
Ramaskriet visar därför falskheten hos de borgerliga. Man talar sig varm för ett jämlikt samhälle där alla skall ha samma förutsättningar – men konstruerar politiska förslag som raderar ordens betydelse till noll och intet. Patetiskt!

ekograf-515x395Tongångarna nu är dock att regeringen sviker på alla punkter. Göran pekar återigen – i sin utmärkta artikel – på hur åtta, i praktiken nio års misslyckanden, då regeringen tvingats till det synnerligen ovanliga i att regera med någon annans budget. Ett resultat av decemberöverenskommelsen som nu allt fler av moderata kommunpolitiker gärna ser att den rivs upp då man anser att stödet för borgerlig politik är i majoritet. Varför är man inte ärlig och säger att man gärna regerar med Sverigedemokraterna?
De flesta som nu skriker i högan sky över en misslyckad regering har redan glömt vad regeringen Reinfeldt åstadkom – ett misslyckande som nu den rödgröna regeringen inte bara ärvt utan får hut och ovett för – där det skall tilläggas att man också skriker högt – som när man sticker kniven i grisen för att förgylla julbordet – över de små förändringar som sker. Ta bara arbetsgivaravgifterna – något som i egentlig mening tillhör dig och mig då vi avstått ett visst löneutrymme för att säkra vår fortsatta ekonomiska existens mellan två arbeten eller då vi blir sjuka. Varför skall löntagarna avstå detta bara för att det anses vara betungande för arbetsgivarna? Man har ju sänkt skatterna från 26% till dagens nivå om 22% för företagen där de – enligt skatteverket – i realiteten betalar endast 15% räknat som ett medelvärde – genom fiffiga ränteupplägg.
Men det är precis vad som skett. Man har gjort uppseendeväckande omfördelningar vilket resultat framgår av vidstående bild.sänkta ersättningsnivåer
Det är alltså arbetsgivaravgiften som finansierar vår sjukförsäkring och a-kassa. När regeringen försämrar dessa försäkringar blir det möjligt att sänka avgiftsnivåerna – vilket också har skett. Överskottet har förts över till den allmänna löneavgiften – den enda avgift som går direkt in i statsbudgeten och som var tänkt ursprungligen att finansiera vår avgift till EU.
Sjukförsäkringsavgiften har justerats ned med drygt en procent. Arbetsmarknadsavgiften har justerats ned med drygt två procent och den allmänna löneavgiften har justerats upp med hela tre procent. De som borde skrika mest tystades av de som nu gapar mest när arbetsgivaravgiften återställs inom främst restaurangnäringen. På det viset dräneras både de anställdas löneutrymme och den offentliga sektorn på resurser. De som gynnas mest är de privata arbetsgivarna. Klassisk högerpolitik. När skall väljarna förstå det?

nedsättning av avgifterGång på gång har den borgerliga matematiken fallit ut till arbetsgivarnas fördel – precis som i alla andra ekvationer som genomdrivits.
Att Alliansen valde att kalla detta för ”satsningar” som ”ger större ekonomiskt utrymme för kommuner och landsting” är en lömsk – för att inte tala om bedräglig omskrivning – av en reform som innebär en orättvis omfördelning från arbetstagare till arbetsgivare. Från arbetsköpare till arbetssäljare. Från arbetare till kapitalist. Att kalla det för en satsning …………… är minst sagt magstarkt !!!!!!
Det är snarare att klä rå högerpolitik i vackra ord.
RUT- och ROT-tjänsterna är tillika en rå högerpolitik som gynnar de välbeställda.
Det lär påstås att staten får tillbaka 1,54 kr per satsad krona i ROT- och RUT-avdrag – det vill säga 54 öre per satsad krona – eller 54%.
Men då väljarna bara är intresserad av att veta om RUT och ROT kostar eller inte kostar staten något så twistar man till det så att det blir närmast obegripligt att förhålla sig till påståendet.
Att det presenterade påståenden är utrustade med ett matematiskt fel – naturligtvis för att tjäna sitt syfte som vi är synnerligen medvetna om eller omedvetna då väljarna gått på bluffen – ligger i borgerlighetens natur.
Så här har man räknat så håll i er nu ordentligt – i synnerhet de som inte är så vana vid sifferslängar – men förklaringen kommer lite längre ned;

ROT-avdrag: 13,1 miljarder.
Total omsättningen av ROT-avdraget: 34 miljarder.
Skatteintäkter: 18 miljarder = +1,40 kr per satsad skattekrona.

RUT-avdrag: 8 125 kr.
Moms, egenavgifter och inkomstskatt: 9 250 kr.
Skatteintäkt = +1,14 kr per satsad skattekrona.

rut och rotMatematiken för dessa två uträkningar stämmer så långt. 40% vinst per satsat ROT-krona och 14% vinst per satsat RUT-krona.
Men sedan adderar man ihop dessa två vinstandelar för att få fram 54% per satsad krona – när det i själva verket är en vinst på 2,54 kr per satsad två-krona.
Medelvärdet av detta blir då 2,54/2 = 1,27 kr per satsad krona – således 27% och inte 54% – om vi nu skall använda oss av ett medelvärde.
Men det vore allt för enkelt att bara räkna på detta vis då man också måste räkna fram hur många fler nya jobb som tillkommit – annars går ju avdraget bara till samma aktörer som får summan som ett bidrag och statens kassakista dräneras till förmån för de besuttna. Vilket tydligast visar sig att tjänsterna utnyttjas av drygt 14% i de rika kommunerna medan endast 0.2% i de fattigaste kommunerna.
Krasst innebär det för RUT-sektorn att antalet jobb måste mer än åttafaldigas för att jämna ut det som rinner ut ur statskassan och de man vill påstå är en vinst.
Samma sak gäller ROT-sektorn där andelen nya jobb måste överstiga bortfallet av avdraget.
Men här uppkommer ett annat – inte helt oviktigt men synnerligen intressant problem – nämligen fusket inom både RUT- och ROT-sektorn.
Ett generellt fusk med avdrag som man flyttar från en icke laglig avdragsgill andel samt  ”planerar” om avdraget att gälla en väsentligt större andel man egentligen är berättigad till. Detta är ett skattefusk som man undertrycker från borgerligheten.
Samma problem spänner över många andra områden.
Är du på gränsen för statlig inkomstskatt – 413 200 kr per år – kan du ”planera om” för att få mindre lön i utbyte mot något annat för att slippa den statliga skatten – exempelvis RUT-tjänster.
Frågan man borde ställa är om skatter skall anses vara ett medel att konkurrera med – eller skall fusket stoppas?
Svaret på den frågan är onekligen mycket lätt att besvara.
Centerpartiet har också räknat på detta – men den uträkningen är så huvudlös så den lämnar – eller sågar – jag rakt av.
Varken Almega eller någon annan arbetsgivarorganisation har kunnat presentera tillförlitliga siffror på hur många nya jobbtillfällen som skapats inom denna tjänstesektor – uträkningar finns men är mycket luddiga – Centerpartiets ännu luddigare.
Även om en dubblering av jobbtillfällen skulle ske innebär det bara en marginell ökning till statskassan – särskilt då man bara kan ana hur mycket som försvinner i fusket. Intill dess är jag benägen tro att både RUT- och ROT-tjänsterna dränerar statskassan.

svenska-modellenAlliansen menar att den sänkt skatterna och samtidigt förstärkt
den offentliga välfärdens ekonomiska resurser.
Detta påstående är inte sant!
Offentliga sektorns totala skatteintäkter i relation till befolkning och kostnader
har minskat med 10 procent sedan 2006.
I begränsade delar av den offentliga välfärden har – av förklarliga skäl utgifterna ökat – såsom de totala utgifterna för sjukvård räknat som andel av BNP.
I andra delar – såsom utbildning och äldreomsorg – är utvecklingen av de ekonomiska resurserna blandad  för att inte säga negativ.
Stödet till arbetslösa och sjuka har minskat. Se avsnitt arbetsgivaravgifter.
Inkomstklyftorna och ojämlikheten i Sverige har ökat under lång tid.
I argumenten från den borgerliga sidan påstås att detta skulle vara något positivt för samhällsekonomin – det skapas drivkrafter – eller öka incitamenten för arbete eller utbildning.
Sammantaget – och en slutsats – aldrig mer en borgerlig regering. I vart fall inte inom överskådlig tid. Och till de som nu kritiserar regeringens ekonomiska politik vill jag säga – Rom byggdes inte på en dag!

 

 

 

 

Annonser
Lämna en kommentar

2 kommentarer

  1. Hans Bodin

     /  6 april, 2015

    Hej! Att slå blå dunster i ögonen på folk har dom varit duktiga på! Jag minns från första stund jobbskattavdraget presenterades hur Borg förklarade att det var låg och mellaninkomstagarna som tjänade mest på det och ”svensson” svalde betet utan kritik!
    Samma sak med RUT. Pensionärer skulle ha valfrihet att välja RUT eller hemtjänsten och vem hade råd med den valfriheten?
    Mvh! Hans B

    Gilla

    Svara
  1. Så ska fusk bemötas – Solrosuppropet.se

Välkommen att kommentera.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: