En sommarhälsning………….

images (9)När nu politikerveckan är slut är det även slut för mig.
Jag – som så många andra – behöver befria oss från politik och andra med politiken allehanda vederstyggelser och ägna sig åt andra ting under sommaren – inte minst för att generera nya krafter nya synsätt och förnyad inspiration.
Nåja – allt är ju inte bara vederstyggligt vad avser politik och samhällsutveckling.
Vi lever trots allt i ett land vi kan vara stolta över.
Även om stoltheten naggas i kanten av olika orsaker så tar vi bara nya tag så som vi alltid gjort och så som våra förfäder alltid gjorde.
Ett samhällsbygge tar aldrig slut – det är bara vi själva som tar slut och överlåter jobbet åt våra yngre generationer.
Vi vill dock lämna det bästa efter oss att bygga vidare på.

MaskintelegrafenJag kommer därför låta både blogg och samhällsengagemang få vila fram till hösten.
Jag kommer dock inte vara helt overksam.
Några vet att jag driver en annan blogg där jag berättar om de minnen jag har upplevt under alla mina år på världens alla hav.
Den kommer jag väcka liv i under sommaren och skriva – förutom självupplevda minnen – också om vår sjöfartshistoria som är ett av mina stora intressen.
Böcker kommer jag att läsa naturligtvis – har allt för många i bokhyllan som jag borde ägna mer intresse åt.
Men jag kommer givetvis inte att försvinna helt.
Jag deltar mer än gärna i alla de subjekt man finner på Facebook där det finns ett sammanfallande intresse.

Med detta vill jag önska alla mina läsare och vänner på Facebook en skön och varm sommar med många trevliga upplevelser och väl stärkta återkommer under höstens fortsatta politiska bataljer – snart sagt det ända vi kan vara säkra på.
glad_sommar_530px

 

Jan Björklund tal i Almedalen 2015…………..

BjörklundIdag den sista dagen under politikerveckan är det Jan Björklunds dag.
Nja – inte riktigt sant egentligen.
Feministiskt Initiativ (F!) har lyckats med att förlänga veckan med en ytterligare dag – således måndagen den sjätte juli.
Björklund har dock inte det helt lätt – många har rest ifrån Gotland och Almedalen och det lär vara i stort endast entusiastiska folkpartister kvar på ön samt en och annan marknadsfundamentalist som i sin entusiasm försöker att övertyga kvarvarande politiker den ”rätta vägen”.
Politikerveckan har utvecklats till en koncentrerad punkt där maktens män och kvinnor gemensamt med mediefolk och reklammakare som alla saluför deras individuella budskap med en vis förhoppning att våra folkvalda företrädare skall anamma budskapet.
Fler välbetalda och välputsade lobbyister, fler näringslivskonsulter, fler reklambyrådirektörer, fler spin doctors, fler föredrag, fler cocktailparties, fler mingling places, fler presentationer, fler snittsandwiches än någonsin och fler politiker.
Almedalsveckan återspeglar framförallt den syn som såväl borgaralliansens partier som Socialdemokraterna och dess stödpartier har på hur politik skall förmedlas till ”vanligt folk”.
Allt från frikyrkopastorspredikningar med Jasplan till krigslagar, vikten av att upprusta försvaret, olika definitioner på skattesänkningar och hur vi bäst skall gynna våra barn.
Kanske skall man inte att ta alla framträdande och alla anföranden på allvar.
Och är deras agerande – sammantaget – värda så mycket annat än att ses som inslag i ett välregisserat populistisk och veckolångt spektakel?
Vem kommer – några veckor senare – minnas något väsentligt som skedde på detta politikens marknadstorg?
Nåväl – som alltid minns vi det som vi vill minnas i allt detta sammelsurium av politiska förslag eller alla de budskap lobbyisterna förmedlar – inte till folket utan för och till politiker och för genomslag också i medierna. Snart nog återgår vi till verkligheten – men dessförinnan skall Björklund och hans parti ha sin dag på scenen.

ledarteckning-16_38988924Om Jan Björklund finns en hel del att säga.
Mannen som ströp skolan med sin kravliberalism och kaserngårdsfostran.
Mannen som fick folk att glömma att skolan har med samhället att göra.
Mannen som efter åtta år hävdar att man inte hunnit åstadkomma allt som var avsett.
Mannen som sedan steg snabbt som en torr halmhatt på den våg av intresse för svensk skola som växte under nittiotalet – med reformraseri, ryckighet, rusningar framåt omväxlande av hastiga och oordnade reträtter – för att därefter tillrättalägga och bortförklara.
Och när bortförklaringarna och tillrättaläggandena inte riktigt höll måttet – ja då var det sossarnas fel:
En curlingpappa – som inte är smartare än en femteklassare var som klippt och skuren som skol- och utbildningsminister för att med tydlig förkärlek för militärisk kaserngårdsfostran kuva alla andra barn utom sina egna.
Redan tiden som skolborgarråd i Stockholm fick mig att hoppas att den karln aldrig skulle gå vidare – en tid där han också kallades ”faxkungen” på grund av sin iver att meddela pressen i tid och otid – fick mig att rysa av obehag och en önskan att jag hört fel – dagen när Reinfeldt 2006 presenterade sin nya ministerlista. Löftet att höja kvalitén i skolan blev istället en motsats av nästan episka mått under Björklunds tid.

Citerar barnläkaren och författaren Lars Gustafsson – som på ett högst subjektivt sätt och närmast skall ses som ett satiriskt skämt – dock med en inte desto mindre träffande analys av hela detta bunkergäng som kallas Allians som med all oöverträffad teatraliskt intellekt spelade ett spel inför hela svenska folket för att vinna ett förtroende de i egentlig mening aldrig förtjänade;

Fredrik Reinfeldt, statsmannamässigt bekymrad, med uppspärrade ögon och rynkad panna: ”Är det verkligen det här sorgliga patrasket som gör anspråk på regeringsmakten? Man tar sig för pannan…” Jan Björklund, högdraget tillbakalutad med mästrande blick: ”Omogna, ouppfostrade och ansvarslösa är vad de är. Utan minsta hyfs…” Annie Lööf, ironiskt leende med ena handen knuten: ”Men Jan – vad kan man vänta sig av folk utan akademisk utbildning? Inte ens läst på. Varför stannade dom inte inom facket?” Göran Hägglund, buttert tillknäppt, som om han tar sats inför nästa replik: ”Ja, nåt fel måste det vara på dom. Tydligen helt blinda för alla de storverk vi uträttat under de senaste åtta åren.”

Åtta år till vilken nytta och vad har det gett landet egentligen?

bjrklund_105136682Men Björklund tycks nu ha lämnat sitt misslyckade skolprojekt bakom sig och har en vilja och ambition att gå vidare med andra projekt istället.
NATO anslutning, besätta Gotland med brigader och kanske ett och annat fiskande i invandringsfrågan.
Han vill ha fler invandrare.
Men bara invandrare av en viss sort.
Det skall vara kapitalstarka invandrare med höga examina.
Inte för att jag har något emot att invandrare med höga examina kommer till oss om de kan tillföra samhället något positivt.
Men vem skall avgöra vem som är rätt person och hur vet vi att det inte är pengarna som fäller avgörandet? Och är Migrationsverket den myndighet som skall vara den myndighet som fäller avgörandet baserad på utbildningsbevis och kapital?
Dessa frågor har inte Björklund några svar på. Utöver det kommer Björklund att – i likhet med Moderaterna – sänka skatten för de som är experter!!!!
En så kallad ”expertskatt”!!!!!!!!!!!!!!!
Nu skall det dock erkännas att expertskatt inte är en typisk borgerlig ide.
Redan 2001 infördes den av den dåvarande Socialdemokratiska regeringen och syftet då var att locka spetskompetenser till landet.
I samtal med Skatteverket har dock denna expertskatt inte blivit den succe man inledningsvis hade förhoppningar om.
Enligt uppgift söker i genomsnitt  cirka 200 om året och inte ens för just denna skattereducering primärt utan för att utveckla sin spetskompetens i första hand.
Mot den bakgrunden borde Folkpartiet fundera på andra lösningar än en ytterligare felriktad skattesänkning. Man skulle kunna skriva en hel komedi om borgerlighetens skattesänkningar och andra åtgärder – varför inte kalla den ”Hycklarnas afton”.

FOLKPARTIET LOWDet fanns en tid när det socialliberala partiet spelade en viktig roll för hur socialförsäkringar, skatter, pensioner, jämställdhetspolitik, integritets- och rättssäkerhetsfrågor såg ut och formulerades.
Det var under den tiden Folkpartiet kunde tänka sig att samarbeta till både höger och vänster för att göra avtryck och att göra samhället lite mer socialliberalt. Men den nya generationen återspeglas i Björklunds kravliberalism och ”batongpolitik” fjärran från den socialliberalism Folkpartiet stod upp för.
Fler låglönejobb, avskaffa turordningsreglerna i LAS, inskränkt arbetsrätt, sänk skatterna och bygg bostäder mitt i motorvägsbullret – allt som Björklund brukar häva ur sig när han inte engagerar sig i NATO frågor, upprustning av försvaret eller förespråkar ordning och reda i skolan med hjälp av keps-förbud och andra auktoritära förslag.
Men det finns hopp om en förändring.
Kommer Folkpartiets landsmöte i november innebära en sådan förändring?

Hans inledning fick mig att skratta cyniskt.
Nej – Jan Björklund – Putin är inte ett hot mot Liberalerna – om Putin är ett hot så skiter han i om du är liberal eller socialist.
Och vore det så att han är ett hot mot liberaler då lär vi inte behöva vara så rädda för det hotet.
I själva verket är just den liberalism du företräder ett större hot mot oss alla.
Snyggt gjort dessutom att ironisera över den tragik som utspelas i Grekland Björklund!
Hur många humanistiska röster fick du på den ironiseringen?
Att du anser att högerextrema och vänsterpopulister undergräver den liberala utvecklingen inom EU kanske inte är så förvånande ur ditt perspektiv – men att be dig istället fråga dig varför det har tagit en sådan utveckling tycks vara lönlöst.
Det finns alltid en grund för varje negativ utveckling då föds motkrafter som består av de kategorier du nämner.
I Sverige Sverigedemokraterna.
Men enligt Björklund lever vi de bästa av världar om bara allt får liberaliseras.
Tilliten – ett av det vackraste svenska ord du känner till.
Ja – jag är beredd att hålla med – men tillit skapas inte av oansvar Björklund.
Och oansvar är vad du och dina alliansvänner har skapat under åtta år med en vård- och omsorg som behöver – inte bara tillit – utan också ansvariga politiker som underlättar möjligheten att känna tillit.
Frihet för liberaler är frihet för allehanda mer eller mindre trovärdiga aktörer att göra ohemula vinster på våra gamla, handikappade och sjuka.
Jobben!
I Björklunds värld finns det bara hinder och dessa hinder skall rivas så att människor kan ta vilka lågbetalda arbeten som helst under diktat av arbetsgivarna helt utan rättigheter bara skyldigheter.
Björklund ondgör sig över att våra skattepengar används i syfte att underlätta och skapa förutsättningar för de arbetslösa för att öka tillväxt och för att förbättra välfärden.
Istället – och helt i liberal anda –  anser  Björklund att människor skall ta sig i kragen själva utan stöd av samhället.
Björklund lider av en dystopisk verklighetsuppfattning driven av ett utpräglat hat mot den svenska välfärden. Den skall rivas och byggas om med utgångspunkt från Björklunds kaserngårds och kravliberalism.
Sänk allt som går och allt blir mycket bättre i Björklunds förvridna verklighetsuppfattning.
Jag tror vi klarar oss mycket bättre utan ett Folkpartistisk Sverige.    

Jonas Sjöstedt tal i Almedalen…..

JonasJonas den sympatiske arbetargrabben.
Jonas den ständige oppositionsmagnaten.
Jonas den alltid välartikulerade agitatorn.
Ja – jag gillar personen Jonas Sjöstedt!
Att jag kommer att lyssna på Jonas idag är lika självskrivet som det var det motsatta vad avser Anna Kinberg Batra – två diametrala motpoler i svensk politik.
Om Vänsterpartiet kan sägas mycket.
Dess kommunistiska bakgrund behöver jag inte skriva om – det brukar Jonas mest rabiata motståndare göra bättre när argumenten tryter.
Vänsterpartiets utveckling från tid då sovjetimperiet föll som en fura kan endast betecknas som remarkabel – en förändring och en utveckling som fortfarande pågår.
En förändring som i egentlig mening påbörjades med Gudrun Schyman och nu fortsätter med Jonas Sjöstedt.
Lite i det förändringsarbetet backades tillbaka av Ohly som tillhörde den gamla falangen i partiet.
Hur stor den Moskvatrogna falangen är i partiet vet jag inte – det jag vet är att den är och har varit på kraftig tillbakagång sedan länge och dess inflytande tycks inte vara särskilt stor idag.
Men Vänsterpartiet är ett smalt parti – dock med en inriktning som främst vänder sig till de mest svaga grupperna i samhället samt ett genuint intresse för att ge kvinnor dess rättmätiga plats i samhället.
En nyligen genomförd undersökning visar att Vänsterpartiet driver kvinnofrågorna överlägset mest tätt följd av Miljöpartiet.
Ser vi till korrelation rödgröna kontra Alliansen leder det rödgröna med drygt 54% varav Vänsterpartiet står för hela 36% av den andelen.
För det förtjänar Vänsterpartiet stor respekt.

sjöstedtÄndå växer inte partiet!
Om det finns naturligtvis lika många teorier som frågor.
Partiet tappar ibland  och ibland tar tillbaka – men befinner sig alltid inom ett signifikativ procentuellt väljarstöd.
Själv – tror jag – att ett parti för arbetarintressen måste av nödvändighet innefatta mängder av olika nyanser, strömningar, uppfattningar och särståndpunkter – väl relaterade till nutid – om kraften ska kunna koncentreras på det avgörande.
De tusentals olika erfarenheter som görs i debatter och olika diskussioner leder oundvikligen till skilda slutsatser om vilka lärdomar man bör dra för framtiden – slutsatser som måste prövas inom den gemensamma ramen om rörelsen ska kunna växa och mogna.

JonasDärför betraktar jag – som jag så ofta hör från många politiker och sympatisörer för Vänsterpartiet – att Vänsterpartiet är idag som Socialdemokratin var på 60 och 70-talet som rent kontraproduktivt.
Både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet såväl som samtliga partier i egentlig mening var anpassade till dåtidens samhällsproblem.
Det är lite av att förmena Vänsterpartiet och dess utveckling genom att backa  tillbaka tiden flera decennier och blir bara kontraproduktivt ur det perspektivet.
Nej ”plakatpolitikens” tid är förbi – det inser också Vänsterpartiet som lämnat den revolutionära grundsatsen att en omvälvning av samhällets maktförhållanden utgör reformkampens förlängning – inte dess motsats.
Dess ursprungliga revolutionära syfte har idag ersatts av en allmän vision om ett klasslöst samhälle och bekänner sin lojalitet till den existerande
”parlamentariska demokratin” – det vill säga den nuvarande ordningen för statens organisation och funktion.
Med den ersatta grundsatsen strävar partiet efter att accepteras som ett ”normalt parlamentariskt parti”.
Och – det är så vi skall acceptera och respektera Vänsterpartiet och dess politiska ambitioner idag – vilket jag med bestämdhet vill rikta till alla de som lever i en verklighet främmande från nutid.
Det är också lika naturligt att Vänsterpartiet vill – och skall – profilera sig i frågor som andra partier inte tagit fasta på – det är den distinktionen som visar skillnader mellan partierna.

Valfriheten lever farligt med Jonas Sjšstedt i en regering.Själv hör jag hemma i många av Vänsterpartiets grundläggande värderingar.
Jag är däremot inte alltid överens med partiets sakpolitiska ambitioner.
Jag tycker också att det saknas en bredd i partiets vision att utveckla korrelationen och samspelet mellan löntagare och näringsliv som dels gynnar tillväxt och i slutänden också de grupper Jonas verkligen fokuserar på.
Kan vi hoppas på att Jonas utvecklar dessa samband i framtiden?
Förövrigt lyssnade jag på en intervju mellan TV4:as Anders Philblad och Jonas Sjöstedt där Philblad ställde den – ur hans perspektiv – relevanta frågan om hur Jonas trivs på Östermalm!!!
För de som inte vet är Östermalm i Stockholm ett fäste för liberaler av all sköns karaktär – åtminstone uppfattas stadsdelen så av de flesta.
Och Jonas Sjöstedt skulle därmed uppfattas som katten bland hermelinerna i det avseendet – och då kan man väl knappast trivas där enligt frågeställaren.
Sådana frågor är inte ovanliga när borgerliga – ett antagande – journalister försöker på ett eller annat sätt marginalisera andras politiska värderingar genom att ställa vardagliga högst privata beslut som en motsats till en ideologisk uppfattning.
Ska man välja stadsdel eller ort utifrån ideologi lär vi få svårt att rota oss.
Dum fråga med en synnerligen låg nivå som kräver ett dumt svar!

Enligt Reinfeldt spelar den rödgröna orkestern med disharmoni: -De vill inte berätta vad de vill tillsammans, men de har alla förslag som på olika sätt är skadliga för Sverige och svensk ekonomi.Fredrik Reinfeldt beskrev de rödgröna som en illa förberedd orkester.-Det uppstår inte ljuv musik när man från var sitt håll aldrig har övat ihop. Gustaf Fridolin med eviga trumpetsolon till melodin Se på mig. Jonas Sjöstedt på slagverk slår på allt som rör sig, till något som möjligen kan vara Internationalen.-Och längst bak, i förhoppningen om att ingen ser honom, Stefan Löfven som spelar på triangel med en tändsticka, sade M-ledaren och lovade att "ta strid mot det rödgröna samarbetet som inte existerar".

Förväntar mig ett ideologiskt tal av Jonas och jag vet att han sällan brukar göra mig besviken på den punkten.
Något som redan nu läckt ut är ett återinförande av fastighetsskatten – som avskaffades under buller och bång av Alliansen i ett av de första åtgärder man vidtog redan 2007.
Åtgärden skall ge barnen – främst inom de familjer där ekonomin är en kamp för överlevnad varje dag – en möjlighet att förgylla barnens sommarlov.
Tanken är god – för att inte säga mycket god.
Allt för många barn lever med asfalten som underlag för ivriga barnfötter varje sommar och så vill vi inte berika våra barns sommarlovsupplevelser.
Det här förslaget är väl värt att titta grundligt på – framförallt finansieringen och fördelningen av det – som inte nödvändigtvis behöver tas ut från fastighetsskatten utan utrymme kan skapas ur andra budgetposter som en särskild satsning på just barnen.
Varför inte införliva den som en särskild märkt post i socialförsäkringarna så slipper vi antagligen också gnället från borgerliga politiker samt att man betalar den andelen efter förmåga som med alla andra skatter.
Jonas skall ha heder av att han är den förste politiker i Almedalen som inte bara tänker krav vad avser våra barn utan också något minst lika viktigt som upplevelse och förnöjelse – när sådant tidsmässigt utrymme finns.
Vi måste ha råd att ge våra barn den möjligheten.

Talet i övrigt då?
Tja talet var som förväntat varken mer eller mindre – ideologiskt agitatorisk utifrån Vänsterpartiets ideologiska inriktning.
Där fanns hugg och slag som när han såg på sin roll som opposition och beklagade att regeringen inte kan fullfölja allt men ville påvisa skillnaden mellan å ena sidan Vänsterpartiet å andra sidan Miljöpartiet och Socialdemokraterna.
En känga mot Jimmie Åkesson kom som väntat där Åkesson talade om en politik för barn. Men enligt Jonas visste han vilka barn som räknades in i Åkessons värld och gav följande känga till honom.

”Sverigedemokraterna är så mycket i opposition att de faktiskt röstar emot sin egen politik… så gör inte vi”.

Kanske inte hans bästa tal men betydligt bättre än flertalet andra i Almedalen.
Fokus var på barnen där han presenterade ett bra förslag väl värt att grunna på – välfärden och Greklandskrisen upptog en stor del av talet som var ovanligt kort.

 

 

 

Anna Kinberg Batra tal i Almedalen 2015

subbhelvetetAnna Kinberg Batra (AKB) nyvald partiledare för moderaterna samt hennes första tal i den rollen i Almedalen.
Egentligen känner jag inte till henne så mycket annat än att hon har en viss fabless för att ställa konstiga frågor i riksdagens partiledarutfrågningar samt därutöver poängtera hur svag den nuvarande regeringen är och att det finns möjligheter att ställa misstroendevotum.
Det var ungefär allt!
Men vem är hon egentligen?
Att hon varit i omgångar politisk aktiv både i Landstinget och som kommunpolitiker för Moderaterna vet vi.
Att hon därutöver – enligt en intervju – sagt sig ha både  Margaret Thatcher och Ronald Reagan som politiska förebilder vilket hon uppenbarligen delar med Annie Lööf i Centerpartiet.
Sammanfallande intressen – en brunblå sörja med en touch av kristen etik i den nya Alliansen för Sverige således!
Men därutöver är det inte mycket vi vet om henne – vilket i sig kan tyckas märkligt då det trots allt handlar om Sveriges näst största parti.
Man här måste man också förstå den moderata partikulturen där det är kompetens, lojalitet samt att man inte ska göra bort sig som är de viktigaste egenskaperna.
Kommer man med nya och egna idéer framstår man som oppositionell och det är inte bra om man vill göra karriär inom Moderaterna – ett sådant rådande klimat förekom under Reinfeldts ledarskap om man får tro den förre moderata riksdagsledamoten, dissidenten, författaren numer ex moderaten Anne-Marie Pålsson som beskriver ett parti där den som ifrågasatte Reinfeldt förpassades i inre exil på Helgeandsholmen och fråntogs alla politiska privilegier.
Och straffet för oppositionell uppstudsighet blir ett avtjänande av fyraåriga isoleringsstraff för ohörsamhet mot ledningen.
Andra tvångskommenderas till knapptryckartjänst i den politiska öken som kallas plenisalen – sandlådan eller hönsgården – väl beskriven i Anne-Marie Pålssons bok Knapptryckarkompaniet”  här i en videopresentation som rekommenderas varmt att ta del av.
Kanske AKB förändrar den kulturen nu under hennes ledarskap!
Först skall nog isen brinna i helvetet innan jag ser några sådan förändringar.

images (17)För mig framstår hon dock som rätt färglös.
De få gånger jag sett henne tala har jag fått omedelbara associationer med en robot som man lyckats pressa in en del väl valda moderata klyschor och meningar i som därefter portioneras ut lite då och då till handfast ackompanjemang av de egna sympatisörerna.
Möjligen att jag är orättvis mot henne då jag förstår att det är en ny situation med ett helt annat fokus på henne som partiledare – men det får tiden utvisa.
Annars så har Moderaterna varit duktiga på att linda in politiska ambitioner i paket med rött omslagspapper som när man öppnat upp paketen sett en sörja av gamla moderata tillväxthämmande dutterier – toppat med arbetarfientliga sakpolitiska åtgärder såsom frikort för arbetsgivarna vad avser arbetsmiljön.
Eller för att inte tala om miljön – som påverkar oss alla – har för moderater mest bestått i att kritisera Miljöpartiet!
Jämlikhetsarbete stavas RUT – inget RUT ingen jämställdhet – ökad städning ökad jämställdhet!
Löneklyftor skall bekämpas med aktiva och riktade bidrag för företagen!
Med mera!
Vi behöver knappast påminna oss om allt vad som inträffat under de åtta år man innehade regeringsmakten.
Verklighetens kranka blekhet har träffat många som en ”käftsmäll” i det systemskiftet.
Jag minns särskilt dock – och med en viss återhållsam rysning – när ABK:s företrädare stod i Almedalen och skröt och skrävlade om jobbpakten.
30.000 nya jobb för ungdomar skulle det bli!
När paketet öppnades blev det 93 jobb!
Jo – ni läste rätt!
Då – talade Reinfeldt i egenskap av partiledare men var statsminister – om än i förekommande fall frånvarande fast närvarande men ändå frånvarande – nåja verklighetsfrånvarande dock.
Kommer ABK att tala som statsminister mer än som partiledare tro?
Det finns vissa förmodade tecken som tyder på det – störst går först.
Ännu lever man i besvikelsen av att ha förlorat valet och när och om den besvikelsen någonsin övergår i insikt vet jag inte.
Men en sak vet jag.
Moderaterna ger inte upp sitt systemskifte – presenterade i röda paket omslagna med vackra snören där innehållet sedermera avslöjas av att de svagaste grupperna i samhället som fortsättningsvis skall veta att de lever på nåder i ett systemskiftat samhälle.

NŠr glšden falnat...Men detta systemskifte hade inte varit möjligt utan erforderligt bistånd av marginalpartierna.
Beklämmande har varit hur Folkpartiet i synnerhet – och Centerpartiet samt Kristdemokraterna i allmänhet – det senare partiet kräver en alldeles egen analys – dansat foxtrot och ätit korv med Moderaterna på bekostnad av ett tappat väljarunderlag.
Kristdemokraterna försöker återhämta väljarunderlaget med hjälp av Jasplan och gamla krigslagar blandat med ett stänk av atonala orgelstycken och lovsånger i sann biblisk anda.
Centerpartiet genom att avskaffa arbetsrätten till förmån för småföretagen och utveckla sin paradgren – RUT-sektorns betydelse för höginkomsttagarna.
Folkpartiet?
Fokus på Gotland och NATO anslutning ligger ju i tiden!
Skolan har ju redan rasat – och dessutom före PISA-tornet.
Konstaterar – vilket jag i och för sig redan visste – att min favorit – om jag nu får ha en sådan för Folkpartiet – Birgitta Ohlsson hårt kritiserat denna förbannade blockpolitik som i allt väsentligt varit förödande för landet.
Min sedan länge beskrivna ”jätten glufs glufs” har som det största partiet också roffat åt sig de största delarna av den sakpolitiska utvecklingen och lämnat dörrmattorna efter sig i besvikelse som yttrat sig i ett gemensamt återhållsamt smilande inför ett uppjagat entusiastiskt och exalterat pressuppbåd.
Under ytan har dock missnöjet grott där fragment av besvikelser kunnat skönjas lite av och till under åren.
Blockpolitiken har blockerat marginalpartiernas ambitioner och visioner.
Blockpolitiken har blockerat samförståndslösningar mellan å ena sidan Socialdemokrater och å andra sidan – upphovet till denna låsning – Moderaterna.
Blockpolitiken har varit förödande för landets gemensamma välståndsambitioner.
Blockera därför istället Moderaterna!

M+SDSANTModeraternas största problem för dagen tycks vara flykten därifrån – som visar sig i ett tappat väljarstöd – till förmån för Sverigedemokraterna.
Jag är sannerligen inte förvånad över den utvecklingen – är med all tydlighet mer förvånad över att forna Socialdemokratiska väljare flyr till ett parti med en värdegrund som ligger långt till höger om Moderaterna.
Nyliberaler av skiftande nyans älskar den amerikanska drömmen om självförverkligande som ett sätt att lyfta arbetarklassen.
Alltid arbetarklassen som skall lyftas till den akademiska nivån då man uppenbarligen har en förvriden syn, hopp och tro på att nya nivåer i bildningsnivå – något man paradoxalt är emot i praktiskt handling – gör det lättare att förstå och anamma i en nyliberal samhällsordning.
Mot den bakgrunden har jag svårt att se hur moderaterna i grunden kommer att förändra sitt politiska innehåll.
ABK kommer fortsättningsvis följa den strategi som utvecklades av Reinfeldt – Fredrik-Siffertrixaren-Reinfeldtdock möjligen med en något mindre fabless för finesser – eller kalla det genuint siffertrixande – såvitt inte demagogen och sociopaten befinner sig i bakgrunden för att hålla sin forna gruppledare för partiets riksdagsgrupp i handen och leda henne in på den – citat Carl Bildt – ”enda vägens politik”.
Moderat politik är som försäljning av – inledningsvis välsmakande –  jordgubbar utan att lämna något kvitto där eftersmaken visar sig istället vara fadd utan sting.
Utan kvitto står du där med truten på vid gavel undrande över hur detta kunde gå till – då var det redan försent!

Talet ABK – överraska mig – få mig att anamma en mer förståelig syn på den moderata utslagningspolitiken.
Inte för att du någonsin skulle få min röst utan snarare för att jag någon gång någonstans skulle kunna hitta något enda litet guldkorn även i ditt parti som inte förvisar en grupp ut i kyla och armod  – och värmer en annan.
Det handlar inte om att ”hitta” nya utanförskap och tro att den nu upphittade utanförskapet plötsligt genom ert letande inte funnits tidigare – den kunskapen har funnits hos främst de ni lyssnat minst på i samhället.
Utlovade skattesänkningar bara ett halvår efter att den förre moderatledaren smög ut bakvägen sedan han tidigare låtit meddelat att några skattesänkningar är inte att förvänta sig de närmast följande åren.
Någon som är förvånad?
Fast nu skall det kallas ”förstajobbetavdraget” men samma skattesänkar- och och löntagarfientliga politik som vanligt.
Avsikten är naturligtvis att dels slå undan benen på facken samt pressa ner lägsta lönerna.
Moderaterna kan inte vara omedvetna om detta.
Den svenska modellen skall slås sönder har Moderaterna gett sig fan på.
Några jobb skapas inte av detta.
Det har 8 år av skattesänkarpolitik redan bevisat.
Vilka ytterligare delar av välfärden skall Moderaterna radera?
Talet var genomgående ett upprepande av floskler som komna av Reinfeldt själv fast nu i ABK:s tappning.
Min liknelse av en robotliknande varelse som spottar ur sig samma dynga som varit allmänt rådande under de borgerliga åren – består.
Det nya var egentligen att man denna gång döpt om jobbskatteavdraget – så det skall passa Moderaternas nu upphittade utanförskap – känt av många sedan länge
Är det inte rätt fantastisk att Moderaterna hittar nya utmaningar men glömmer gamla – den höga arbetslösheten, bostadsbristen de dåligt anpassade socialförsäkringarna – har plötsligt slutat existera.
Reformer på tillsammans 10 miljarder är samlat den största satsningen vill AKB hävda.
9 miljarder i skattesänkningar och resten på annat.
Låt mig påminna AKB att hennes företrädare sänkte skatterna med totalt 140 miljarder där välfärden tagit mycket stryk.
Kollektivavtal skall strykas för att få ut ungdomar i osäkra anställningar – precis samma gamla politik som förts de senaste 8 åren – och syftet framgår med all tydlighet.
Allt ofinansierat naturligtvis.
Tjatigt tal fyllda med samma gamla moderata innehåll inlindade i röda paket men som i slutänden slår sönder hela vår välfärd.

Gustav Fridolin tal i Almedalen 2015.

GustavMiljöpartiet de gröna – ett parti som växte fram ur 70-talets utomparlamentariska miljö-, freds- och solidaritetsrörelser.
Lokala miljöpartier fanns i viss utsträckning redan innan Miljöpartiet bildades i början av 80-talet.
Per Gahrton är en som är hårt förknippad med Miljöpartiet.
Hur många är det som visste att Gahrton var riksdagsledamot för Folkpartiet och dessförinnan också ordförande för dess ungdomsförbund?
Att Per Gahrton bröt sig loss från Folkpartiet var bland annat dess vid tiden obefintliga miljöarbete samt den förestående folkomröstning vad avser kärnkraften då han – gemensamt med flertalet andra – bildade Miljöpartiet de gröna som de valde att kalla sig då och förespråkade också ett nej till kärnkraften.
Inledningsvis hade man varken partiledare eller språkrör ej heller någon styrelse.
Det var först 1984 som man valde in en kvinna och man som hade att företräda partiet som språkrör.
Överhuvudtaget är Miljöpartiet det bästa parti som tillvaratagit kvinnors kompetenser och har inskrivit i sina stadgar att varannan ledamot skall vara en kvinna oavsett det gäller EU-parlamentet, riksdags- eller kommun och landstingsrepresentationen.
Hur man levt upp till detta är obekant för mig.
Gahrton och den mer okände  Ragnhild Pohanka blev dess två första språkrör 1984.
Pohanka lämnade sedermera Miljöpartiet för Vänsterpartiet istället då hon ansåg att Miljöpartiet inte längre stod upp för de rättvisefrågor partiet ursprungligen hade.
Gahrton har i alla tider så länge han varit aktiv varit en mycket kontroversiell samhällsdebattör och är det fortfarande – bra för samhällsdebatten dåligt för de drabbade – såvitt mig bekant är han dock fortfarande medlem i Miljöpartiet.
Miljöpartiet har suttit i riksdagen allt sedan 1988 – med utträde 1991 för att ånyo komma tillbaka i valet 1994 för att därefter haft representation i riksdagen där man har drivit miljöfrågorna som sin huvudsakliga politiska ambition.
Ursprungligen var man också emot vårt EU-inträde men så sent som 2008 skrevs det in i partiprogrammet att man förordar ett medlemskap i EU.

141115_miljopartietMiljöpartiet togs in i regeringssamarbetet av Socialdemokraterna efter valet.
Det blev tydligt redan före valet att mitt parti skulle ingå en allians med Miljöpartiet på en gemensamt framförhandlat regeringsunderlag.
Ur ett strategiskt politisk perspektiv förstår jag att denna allians var den enda möjliga för att ytterligare förhandla med borgerliga partier i en del sakfrågor för att nå största möjliga majoritet i riksdagen.
Miljöpartiet vill ogärna ställa sig på en utpekad vänster/högerskala – och det har vi kunna bevittna vid ett flertal tillfällen då man ställt sig bakom borgerliga förslag såväl som Socialdemokratiska dito.
Vänsterpartiet däremot ställer sig uteslutande bakom varje förslag som gynnar arbetarklassen/löntagarna i huvudsak.
Därutöver driver man hårdnackat motståndet mot vinster i välfärden där det inledningsvis varit oklart hur långt man ville gå i den sakpolitiska frågan.
Allt eftersom har det utkristalliserats detaljer i kravet som landat i samma förslag som Socialdemokraterna – gemensamt med Vänsterpartiet och Miljöpartiet – och ligger till grund för den nu pågående utredningen av just vinster i välfärden samt hur dessa mot bakgrund av författnings-direktivet skall regleras på det för parterna gynnsammaste sättet.

ImageHandlerDe borgerliga riksdagsledamöterna har i alla tider betraktat Vänsterpartiet som ett kravparti med – ur den liberala och konservativa  perspektivet – absurda förslag.
Det kan man gärna diskutera – men problemet för de borgerliga är att man inte alls vill diskutera Vänsterpartiets politiska ambitioner och så har det varit i alla tider utan undantag.
Stefan Löfvén hade ambitionerna att vara ett samarbetsparti både före och efter valet oavsett valresultat.
Detta tydliggjordes ett flertal gånger men den borgerliga alliansen vägrade som tjuriga barn.
Strategin med att utesluta Vänsterpartiet i ett regeringsunderlag samt införlivaMP Miljöpartiet var således och uteslutande ett inledningsvis klokt beslut då man bedömde att både Folkpartiet och Centerpartiet skulle gå Socialdemokraterna till mötes i olika sakpolitiska frågor för att möjliggöra en majoritet.
Mot det rådande valresultatet fanns inga möjligheter att nå en parlamentarisk majoritet vare sig med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Inte heller fanns en sådan möjlighet för de borgerliga – snarare en utifrån valresultatet betydlig sämre förutsättning.
Nu kan man givetvis fråga sig om det ursprungliga beslutet ur strategisk synpunkt verkligen var det rätta.
Hade ett extraval förbättrat det parlamentariska läget?
Nej det var det ingen som trodde på!
Inte minst de borgerliga som slutligen var de som kröp till Stefan Löfvén och ville få till stånd möjligheter att förhindra det politiska kaos som var att vänta och som Sverigedemokraterna förmälde i en presskonferens innan budgetpropositionerna skulle röstas ned alternativt godkännas.
Här är vi idag varken längre eller kortare – eller för den delen mer förståndiga.

Fridolin och lärarlönernaLOWJag har egentligen väldigt lite gemensamt med Miljöpartiet men uppskattar ändå Gustav Fridolin som en utmärkt och välartikulerad talare som ger åtminstone mig vissa positiva associationer.
Gustafs sakpolitiska engagemang – utöver miljöengagemanget – är skolan.
Inte så konstigt egentligen då det är hans huvudsakliga profession.
Men det är inte det enda han kan tillskriva sin meritlista.
Det jag minns allra tydligast är en bok han skrev och som kom ut så sent som 2011 ”Maskiner & Människor” som till och med fick den ultrakonservativa företrädaren och dåvarande VD:n för Svenskt Näringsliv Urban Bäckström att hylla Gustav Fridolin och Miljöpartiet.
Vill också minnas att han därvid också uppmanade Stefan Löfvén att införliva Miljöpartiet i en eventuell regering.
Uttalandet rönte sådan stor uppmärksamhet att Fredrik Reinfeldt senare under samma vecka Urban Bäckström hyllat Gustafs bok att det kan bli aktuellt att släppa in MP i alliansregeringen – ett taktiskt spel då KD låg redan då väldigt risigt till.
Dessa försök gick dock om intet.
Jag har inte läst den boken själv så jag kan inte vidare uttala mig om den.
Så jag ser med en viss förväntad spänning fram emot hans tal under kvällen – och det finns frågor som tarvar sitt svar och som jag hoppas jag finner i talet.
Några sådana frågor är Bromma flygplats, skolan givetvis, Vattenfall och kolet och inte minst försvaret är några frågor jag gärna ser uträtade.

Gustav Fridolins tal.
Att Gustav väljer att inleda med skolans utveckling under hela 1900 talet för att därvid fortsätta med vad regeringen gjort och vad man vill åstadkomma – var rätt väntat.
Poängterar helt riktigt att föräldrarna har ett delat ansvar med skolan samt att politikerna skall mer lyssna på den vetenskap samt också lärarna själva i högre grad än vad som varit fallet tidigare.
Skolan går alltid före skattesänkningar.
Gled därefter över på miljöfrågorna.
Engagemanget vad avser miljön är helt klart större än engagemanget vad avser skolan.
Talar med engagemang och lyster som jag saknade vad avser skolan.
Något synnerligen ovanligt av en politiker var att Gustav Fridolin faktiskt kunde rikta ett tack till sina främsta motståndare i motsats till den pajkastning som sker alltid.
Heders Gustav – stort gillande – ut med pajkastningen och erkänn varandras positiva åtgärder också – om de finns något att tacka för.
Kan möjligen ses som en invit mot de borgerliga – men det återstår att se vilka reaktionerna blir.
Bland publiken fick han i alla fall talets största applåd.
Bra tal – frågan är om detta inte var Almedalens bästa.
Inledningen började tveksamt och aningen tråkigt med en historisk återblick på skolan.
Men sen svängde det när han flöt över på miljöfrågorna.
Sist men inte minst ett tydliggörande över vår humana inriktning vad avser människor som befinner sig på flykt undan krigets vansinnigheter.
Inget svartmålande som varit ett fokus vad avser de andra partierna – med undantag av Stefans tal – där man utgått från att kritisera och demonisera sina motståndare.
Jag tror att vi också behöver höra lite positiva saker inte bara mörker mörker och ännu mer mörker – för sedan höra hur duktig man själv varit.

Jimmie Åkesson tal i Almedalen 2015

SD rassenEftersom jag tidigare varit väldigt taskig i mina recensioner vad avser Sverigedemokraternas – fast därom tveka de lärde 😉  – populistiska politiska åtgärdsförslag har jag bestämt mig för att vara lite snällare idag mot honom och hans parti.
Det är trots allt SD:s dag i Palmedalen – förlåt Almedalen. 😉
Undrar vad Olof tycker och tänker idag där han befinner sig?
Jag tror mig veta!
Men det är inte för att jag på något sätt fått dåligt samvete eller på annat sätt känner något samvetskval utan snarare för att jag inser att både Åkesson och resten av hans gäng – bunkergänget som  någon ”PK-blaska” döpt dom till – tar väldigt illa upp och blir inte bara indignerade utan rent av upprörda när jag skriver om just Sverigedemokraterna och den samhällssyn man vill och säger sig vilja representera.
Fast det är ju inte bara jag som skriver om Jimmie Åkesson och den politik som utgår från en samhällssyn som får det att vända sig i magen på många.
Men nu har Åkesson  trots allt förstått att hans parti är ett utpräglat ”mansparti” tillika enfrågeparti varför man nu vill – återigen – bredda partiets politik genom andra förslag som inte direkt handlar om partiets huvudfråga. Passande nog så är det barnen som det skall fokuseras på nu och förslaget är att man skall slopa karensdagar för föräldrarna – förvisso inte orealistiskt och som han tror skulle göra så att kvinnor nu rusar efter Sverigedemokraterna.
Förslaget är givetvis behjärtansvärd då partiet i allt väsentligt tycks upptas av invandringsfrågan i en alldeles för stor utsträckning och nu vill framstå som ett alldeles vanligt parti som tar samhällsfrågorna på största allvar.
Fast vi vet ju – från framförallt valrörelsen hur det gick med den politiska breddningen där Åkessons vikarie i några få meningar slog sönder hela den bredden och utvecklade partiet till ett enfrågeparti där invandringen var den allena frågan.
Så se nu till att du håller dig frisk och kry – håll dörrarna öppna innan du passerar är ett nog så gott råd – så ingen annan av dina kompisar ånyo vrider dina ambitioner ur händerna igen på dig.

1348779Så därför ska jag inte skriva om sekterism, homofobi, islamofobi, svenskfientliga korkade vänstergrupper, hat mot vissa utvalda invandrare, en  våldsbejakande hat-kedja – eller svans – som hatar allt och alla som kritiserar dig och ditt parti.
Och inte heller tänker jag skriva om Sverigedemokraternas ursprung ej heller om den ökända hatsajten Avpixlat och dess kopplingarna direkt in i Sverigedemokraternas riksdagsgrupp.
Jag tänker inte heller skriva om hur Sverigedemokratiska sympatisörer,  medlemmar och kommunpolitiker som indignerat brukar dränka min mejl-korg när jag skrivit något som betraktas ur det Sverigevänliga partiets perspektiv – oerhört opassande.
De flesta – skall villigt erkännas – brukar förhålla sig till en nyanserad retorik vilket inte de som föredrar att stoltsera med alias anser sig behöva – för dessa skall jag och alla andra kritiska samhällsdebattörer utsättas för mångkulturalismens farsoter – vad det nu kan vara – men som enligt många i ert parti uppfanns av de vänsterextrema – sossar och andra kommunister som bekant.
Det är sååååååååååå skönt att se ett sådant gediget politiskt engagemang av dina väljare och sympatisörer Åkesson – ett engagemang jag aldrig möter från andra partier som jag brukar kritisera. 😉
Undrar varför?
Att man dessutom toppar med mordhot mot vissa utvalda debattörer får man ta så länge man inte håller med Jimmie Åkesson och partiet – det ska ju få kosta!
Och nej då – jag tänker heller inte skriva om att ni röstade emot era egna förslag i riksdagen förra året – förslag som Åkesson åkte land och rike runt och lovade sina väljare högtidligt att genomföra bara man röstade på honom och hans Sverigevänliga parti – som tack för den ansträngningen gick han rakt in i en vägg.
Och det politiska kaos som därefter inträffade var ju faktisk klöversjuans fel.
Trots allt fick ni ju 13% av väljarna med er och det är ju inte ditt partis fel att 87% av väljarna är mer eller mindre korkade landsförrädare som inte förstår hur Sverigevänliga ni är.
Oops!
Nu var jag lite obetänksam.
Givetvis skall den i särklass bästa opinionsmätningen vara den gällande så länge den visar plus över valresultatet.
Ber högtidligt om ursäkt!

SD röstar mot sig självNej – jag skall vara snäll nu och förstående och bara recensera den gode och numer barnvänlige Jimmie Åkesson – för trots allt är han ju bara Sverigevänlig och vill bara framhäva den svenska kulturen och det etniskt svenska där ”svartskallar, muslimer och negrer” är uteslutna särskilt från utpekade MENA länder – dom smutsar ju bara ned vårt fina folkhem för att inte tala om att vi kan bli smittade av både aids och ebola.
Men så uttrycker sig ju inte Åkesson – det är bara de som tycker sig förstå att sådana uttryck numer är legitima – och dom kan du ju knappast ta något ansvar för.
Och så det här med tiggeriet?
Visst är det hemskt att snubbla över alla dessa ”fattighjon” och då jag vet att ni är både Sverigevänliga och humana som verkligen betonar ”allas lika värde”Jimmie kesson, SDsvansen – eller fotsoldaterna – visar det genom att sparka och spotta på tiggarna – ja till och med försöka elda upp dom – eller köra över dom – för att visa sina ”sympatier” och sin ”Sverigevänliga humana” sida.
Att man också delar era förslag att helt enkelt förbjuda dom att vara här – är ju en självklarhet.
Man kritiserar inte sina väljare som så handlingskraftigt och i praktisk handlag står upp för partiet samt därutöver sätter värde på åsiktsfriheten.
Fast det där med åsiktsfrihet är ju selektivt det måste vi alla komma ihåg.
Att förneka fotsoldaternas rätt att i ord och handling nyansera sin åsiktsfrihet skulle förmodligen vara ödesdigert för partiet – då är det bättre att tysta kritiska samhällsdebattörer.
Tja – sen är det ju så oerhört tråkigt att Åkesson gick in i väggen och blev sjukskriven – och jag menar det verkligen – det är ju så lätt att missa dörren när man har bråttom. 😉
Det har hänt mig också – det kan hända vem som helst.
Så jag önskar verkligen att din rehabilitering fortskrider och allt blir bara bättre med dig – och bara för att man inte skall missförstå mig nu – så menar jag naturligtvis den sjukdom du drabbades av – inte något annat. 😉
Så vi skall – för omväxlings skull vara snälla nu mot Åkesson och hans parti som är så inhumant baktalade.
Nej inte ens fascister är man, och absolut inte invandringsfientliga.
Det vet vi ju att det är bara vänsterpacket och kommunisterna som tycker så.

Så därför skall jag nu göra ett försök att recensera Åkessons tal väldigt snällt för trots allt är han ju både välklädd och en god representant för sitt parti – eller?

images (4)

Tack så mycket Åkesson – om jag någonsin varit osäker förr så är jag säker nu.
Jag vet vad jag skall rösta på 2018 🙂

nolltolerans SDLite elakheter kan jag dock inte undslippa mig.
Invandringsfrågan är allt för komplex för Åkessons parti som med en ytlighet utan motstycke vill lösa den utan några som helst förslag på förbättrad integration.
Därför är mitt råd till Åkesson – släpp invandringsfrågan – andra partier lär lösa integrationsfrågorna på ett mer humant sätt – ja inte KD förstås eller M eller……..
Dessvärre blockerar ni sådana överenskommelser genom att ihärdigt argumentera mot eller för – det senare i ett försök att hävda andra partier som ansluter sig till den vedervärdiga inställning ni representerar.
Jag vill istället hävda motsatsen.
Det är Sverigedemokraterna som mer anslutit sig – i ord dock ej handling – till övriga partiers mer humana inställning vilket inte minst era omskrivningar i partiprogrammen vittnar om – inte minst du själv brukar peka på den förvandling partiet genomgått med nolltolerans och så.
Men i diverse motioner avslöjar ni er själva på ett tydligt sätt i riksdagen.
Vi har – tvärt emot vad Åkesson och hans partivänner påstår – en reglerad invandring.

FlyktingströmmarDet finns en mängd sorters invandring – och här är det viktigt att göra distinktionen tydlig mellan de olika kategorierna.
Flyktingar är inte i dess rätta bemärkelse att betrakta som invandrare.
Flykting- och asylflyktingar, arbetskraftsinvandring, familjerelaterad eller anhöriginvandring och kvotflyktingar är de olika kategorier vi har att hantera.
Samtliga dessa måste bedömas individuellt som kategori där – vad avser kvotflyktingar vårt mottagande är reglerad i avtal med FN.
Det är knappast troligt att någon regering skulle avhända sig dessa avtal med FN och därefter framställa sig som ett humanistiskt land.
Den lilla skara – av 60 miljoner – asylsökande flyktingar som letar sig till vårt land tar vi emot av humanitära skäl – efter att skälen för asyl genomgått erforderlig prövning – och skall så fortsättningsvis göra.
Anhöriginvandringen hänförs även den till av humanitära skäl och är relativt i förhållande till all övrig invandring den största andelen.
Arbetskraftsinvandring avgörs indirekt av arbetsgivarna när man anser att arbetskraftsbehovet inte står att finna inom landet.

Yttrandefrihet-the-SD-wayVad det handlar om sist – men inte minst – är politiska förslag för en förbättrad integration – och där saknar Sverigedemokraterna helt och hållet några förslag då man anser att invandringen skall minska och därför finns inget behov av integrationspolitiska lösningar.
De av icke svensk härkomst eller ursprung skall assimileras där ni har omfattande förslag.
Med assimilering skall samtliga delas in i olika grupper för att mäta olika behov och grad av assimilering.
Sverigedemokraterna är duktiga på att visa på socioekonomiska förluster i socialt utsatta områden som till största delen bebos av invandrare – där är vi överens och där är de flesta politiker överens.
Sådant är;

Brist på språkkunskaper och andra brister i utbildningar.
En hög och konstant arbetslöshet för invandrare.
Större brottslighet i socioekonomiskt utsatta områden.

klassklyftorAllt detta är tydliga tecken på stora brister i bland annat integrationen – men också av den förra regeringens omfattande systemskifte som ökat klyftorna i samhället och särskilt utsatta blir främst invandrare med sedan tidigare dåliga förutsättningar.
Skall vi assimilera dessa grupper? Vad hjälper det när de ropar på andra behov än att assimilera sig runt midsommarstången – för att vara lite sarkastiskt överdriven.
Utöver det beror mycket på de uppkomna socioekonomiska tillstånd som den förra regeringen försatt landet i –  där också invandrarna drabbas – kanske i än högre grad.
Försämrade socialförsäkringssystem, akut brist på hyreslägenheter, en stagnerad och signifikativt hög arbetslöshet är samtliga individuella sakpolitiska områden som knappast invandringen förorsakat utan snarare på grund av politiskt ideologiska felbeslut som också drabbar invandrare inte bara svenskar.
Åkesson du har inga förslag på en förbättrad integration vilket vittnar på ett tydligt sätt vilken målsättning ni har avseende invandringen.
Problemet med integration och invandring är således större än ditt parti.

Den här filmen ”FACE OFF” – producerad av V-Studio I Stockholm – en organisation som är helt utan anknytning till något politisk parti eller någon annan organisation.
Filmen åskådliggör bekräftade händelser över tid men utelämnat en del som ligger i närtid – järnrörsskandalen är den i närtid kanske den mest uppmärksammade.

%d bloggare gillar detta: