Jag är djupt besviken………………….


Idag mottog jag ett sorgens besked!
Ett besked jag har förståelse för men också ett besked som strider helt mot mina humanistiska värderingar.
Att mitt parti nu tvingas till åtgärder som till stora delar beror på att länderna inom Unionen inte tar sitt eget ansvar i enlighet med de humanistiska regler som föreskrivs i flertalet konventioner.
Det gör mig ont i hjärtat – kanske mer ont än många kan förstå.
För mig har Socialdemokratin varit mitt naturliga val allt sedan jag fick rösträtt och har allt sedan dess varit trogen mitt parti.
Jag kommer vara fortsatt trogen partiet – men inte desto mindre är dagens beslut – ett för oss unikt ställningstagande – bedrövligt och sorgesamt.
Det har funnits andra beslut och ställningstaganden som partiet gjort och som retat upp mig – ibland till vansinne – men aldrig tvekat om att förändringar måste ske underifrån för att leda partiet i rätt riktning.
Denna gång har vi tvingats till dessa åtgärder av ett EU som allt mer tappat tron på den ursprungliga anledningen till varför Unionen bildades.
Medlemsländer går sin egen väg utan samordnad syn som skulle vara grundpelaren i gemenskapen.
Den har brustit och jag ifrågasätter vårt medlemskap å det allvarligaste idag.

Sverige kan av förklarliga skäl inte ensam – eller gemensamt med Tyskland – ta emot den strida ström av flyktingar när det saknas human kapacitet.
När det dessutom finns kommuner i landet med annat styre än vänster som heller inte vill ta sitt ansvar – då fungerar det inte.
Vi kan ju inte låta flyktingar sova på gatan mitt i vintern.
Att Moderaterna därutöver inte anser att de nu föreslagna åtgärderna räcker förflyttar det partiet ut på randen av det bruna träsk där partiets allierade Sverigedemokraterna huserar.
Man begär dessutom nya överläggningar i flyktingfrågan och gör det mot bakgrund av tidigare hot om att ställa till rena rama kaoset utöver det befintliga – men i parlamentet om man inte anpassar sig efter Moderaterna.
Man passar på att göra partipolitik av en humanistisk ödesfråga.

Bestört är jag också över en del partikamrater som nu känner en viss stolthet över att det man tidigare befarade nu gått i uppfyllelse.
Det måste kännas ”skönt” i det – så kallade ”Socialdemokratiska hjärtat” – att äntligen fick jag rätt – utan tanke på de humanistiska konsekvenserna.
Osmakligt och skamligt så det förslår!
Att Sverigedemokrater hyllar åtgärden torde vara helt i sin ordning – allt annat hade förvånat mig.
Att borgerligheten ställer sig mitt emellan SD och S är bara förväntat.
Men mina egna partikamrater!!!!

Jag vill på intet sett göra anspråk på att jag är den ende som sett resultatet och helvetet efter krig – eller hur fattigdomen gör människor benägna till i princip vad som helst – föräldrar som sänder sina barn till prostitution eller ut på gatan för att tigga bara för att överleva – botten av allt mänskligt värde.
Att se barn och vuxna totalt trasiga till både kropp och själ – traumatiserade barn – sönderbrända, gråtande sträcka sin magra hand i hopp om att få en liten slant till mat för just den dagen.
Jag har sett det – jag glömmer det aldrig – det har berört mig – och jag har gråtit med dom – dels för att jag inte kunde hjälpa tillräckligt dels för att behöva se och höra den mänskliga förnedringens totala sammanbrott.
Överlevnadsinstinkten är starkare än mycket annat – kanske till och med kärleken.
Därför är det svårt att se dagens förhållningssätt mot den bakgrund av upplevelser jag haft under alla mina år på mina resor världen över – därför är min avsky genuin över högernationalister som i total avsaknad av all mänsklig empati ser sin egen – i jämförelsen – rikedom hotad.
Flyktingar – från kriget i Vietnam – flyktingar från terrorn i Mellanöstern – flyktingar varhelst de kommer från.
Alla har dem det gemensamma – flykt från mänsklig förnedring – flykt mot en bättre och tryggare tillvaro – och tro mig – de förtjänar det.

Vårt genuina humankapital har fått sig en allvarlig törn.
Stoltheten att få vara medborgare i ett land som värdesätter mänskliga värderingar högre än andra värden har fått sig en törn.
Och jag lastar en stor del av detta dels genom vårt medlemskap i en gemenskap som jag – naivt – trodde vi delade – dels på den utarmning som skett under alliansens regeringsperioder.
För mig är det en svart dag!
En sorgens dag!
Vi har råd!
Men ingen kapacitet!
Jag ställer inte upp på det här – det är inhumant ovärdigt smaklöst – och det gör ont i själen.

 

 

Annonser
Lämna en kommentar

4 kommentarer

  1. Hans Bodin

     /  25 november, 2015

    Hej! Idag visade Batra och moderaterna sin fullständiga hjärtlöshet i flyktingpolitiken! SD satt säkert och applåderade! Jag är själv besviken och ledsen över att vi måste ändra vår invandringspolitik men EU har svikit och även dom rika moderatkommunerna har svikit.
    Mvh! Hans B

    Liked by 1 person

    Svara
    • Hej Hans!

      Ja- Moderaterna står med ena benet i den undervegetation där Sverigedemokrater huserar och med det andra benet försöker man övertyga alla andra att man inte gör det – ett paradoxernas parti som lika gärna kunde ansluta sig helt till SD och dess agenda.
      AKB tycker att de föreslagna åtgärderna är bra men inte tillräckliga samtidigt som hennes partikamrater som härskar som kommunalråd i högerstyrda kommuner gör allt för att slippa ta emot flyktingar – samarbete och solidaritet klingar falskt i deras öron.
      Har jag tyckt illa om Moderater tidigare är det inget mot vad jag känner för dem idag – de är inget annat än genuina hycklare som gapar om ansvar men bara på deras villkor.

      MVH//Björn

      Liked by 1 person

      Svara
  2. Jag förstår din besvikelse, samtidigt tycker jag att regeringen borde ha agerat tidigare, nu ser det ju ut som om man vikit sej för moderaternas och SD:s krav, fast i verkligheten är det ju kommunernas och andra medlemsländers olika, eller bristande, flyktingmottagning som ligger bakom dessa beslut.

    Liked by 1 person

    Svara
    • Ja Ulf det är sant.
      Hade medlemsländerna tagit samma ansvar som vi själva gjort hade detta aldrig behövt bli ett problem – råd har vi och med gemensamma krafter hade vi nationellt kunnat hantera det på ett bra sätt.
      Men tyvärr!

      MVH//Björn

      Gilla

      Svara

Välkommen att kommentera.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: