Gott Nytt År eller………………………………


lindstrom3

Jag vill inleda med själva målet för den demokratiska socialismen som i grunden är befrielsen från andra människors överhöghet.
Frihet för individer dock inte på bekostnad av någon annan individs frihet.
Med solidariska skatter efter bärkraft kan alla få möjlighet att genomgå utbildning, få vård vid behov och tillgång till service och trygghet.
Det ökar många människors frihet – en frihet att förverkliga sig själv.
När vi använder begreppet frihet är det dock viktigt att fundera på för vem friheten är viktigast.
Genom skatter förbättras de enskildas trygghet och ger större frihet att välja inriktning på sitt eget liv – det är viktig för oss Socialdemokrater.
Men det är inte bara individuell frihet som är viktigt och som ska värnas utan också kollektiv frihet – friheten för enskilda människor att sluta sig samman.
Här skiljer sig definitionen frihet åt mellan liberala och konservativa krafter i samhället.
Högern talar gärna och ofta om frihet för individen – den skall dock uppnås genom så kallad frihet under ansvar – något som i sak inte skiljer den demokratiska socialismen och liberalismen åt – men för liberaler skall statens funktion vara mer av att administrera och balansera inte att styra eller att genom politiska åtgärder ge förutsättningar för individen.
Den privata sfären i samhället – näringslivet, föreningslivet, familjerna, och den personliga integriteten – skall dock värnas.
Den privata äganderätten är grundvalen för konservatismens syn på ekonomi . Den värnas som bekant av både liberaler och konservativa – men en viktig skillnad är att för en liberal handlar äganderätten om konsumtion – medan den för en konservativ handlar mer om förvaltarskap.
Det är således marknadskrafterna bestående av kapitalet som skall ge individen frihet.
Det är bara ett kardinalfel med detta.
Kapitalet ger fullständigt fan i individens frihetslängtan – det blir en frihet under tvång av marknaden – knappast en förutsättning.
Och det är från den utgångspunkten – mellan höger och vänster i politiken – vi skall se och förstå de olika politiska förslagen och åtgärderna.

alliansensds-664x3462015 har varit ett turbulent år inom politiken – ett rent utvecklat kaos – eller som någon uttryckte det – ett skitår.
Regeringsskiftet inleddes med en nedröstad statsbudget – iscensatt av Sverigedemokraterna och högerpartierna som vägrade bryta blockalliansen.
En Allians som varit direkt skadlig för landets styre och som präglat de två mandatperioder högern regerat – den sista med stöd av Sverigedemokraterna.
Moderaternas triangulering mot mittenväljarna har drivit både Centern och Folkpartiet mer åt nyliberalism där Moderaterna var allena tidigare.
Ett utpräglat fulspel som inte varit helt smärtfri för framförallt gammelmoderaterna – men man höll sig på mattan så länge opinionssiffrorna låg på 30 procent och förtroendet för Reinfeldt var högt.

Den nya regeringskonstellationen  med Miljöpartiet var också det ett taktiskt spel föranlett av det svagaste valresultat vi sett för det socialdemokratiska partiet – ingen fick majoritet och den rödgröna regeringen hängde på gärsgårn – vilket blev ett mantra för borgerligheten att förtydliga – att de själva var svagare parlamentariskt nämndes inte.
I det svaga parlamentariska läget gällde det att låsa fast ett politiskt vingligt miljöparti i en allians för att säkra möjligheten att kunna regera samtidigt som man sköt Vänsterpartiet åt sidan för samma sak – att försäkra sig om en möjlighet att skapa sakpolitiska överenskommelser över blockgränsen med antingen Folkpartiet eller Centern vilket hade varit en omöjlighet med ett Vänsterparti i regeringen.
Det var viktigt att Socialdemokraterna fick komma i regeringsställning med en tydlig avsikt att bromsa ner Alliansens destruktiva och förnedrande politiska åtgärder – främst riktade mot de svagaste grupperna i samhället.
Den Socialdemokratiska regeringens försiktighet har föranletts av en statsbudget där ramarna var fastställda och förhållandet till den av den borgerliga regeringens underinvesteringar i bostadsbyggandet, satsningar på en fungerande transportkedja där inte minst mitt favoritämne – sjöfarten – fått en mer framstående position än vad som varit fallet tidigare.
Försiktigheten har präglat och accentuerats av de ständigt fallande opinionssiffrorna under året – man har inte sett några reala förändringar.

Det har sannerligen inte varit ett lätt år för regeringen – i synnerhet som de åtgärder som genomförts inte gett särskilt mycket avtryck i debatten – vilket synliggjorts genom den statsbudget som yxats fram av Alliansen och som regeringen – med smärre ändringar – tvingats förhålla sig till under året.
För att travestera bibeln………..
”Ni döva, lyssna! Ni blinda, se! Vem är blind om inte min tjänare, vem är så döv som budbäraren jag sänder? Vem är lika blind som min utsände,
lika döv som Her­rens tjänare? Han ser mycket, men bryr sig inte om det,
hans öron är öppna, men han lyssnar inte” – och faktum är att den rödgröna regeringen har vänt den destruktiva borgerliga samhällsordningen och skapat långt fler möjligheter och förutsättningar för de grupper som så tydligt skändats under alliansens åtta år – plus det år den borgerliga statsbudgeten varit verksam under den rödgröna regeringen.
Det politiska spelet bakom kulisserna framgår inte helt klart för många och är heller inget som medierna fångar upp då de istället – och numer – verkar i opinionsbildande syfte.
RUT och ROT-avdragen halveras samt läxRUT tas helt bort samtidigt har regeringen aviserat en utökning av RUT tjänster vilket är en eftergift åt oppositionen för att de skall acceptera en jämnare fördelning av asylsökande inom kommunsektorn.
Man skapar inte regeringskriser på RUT och ROT – i synnerhet som det politiska läget är så mycket mer allvarligare än så med mottagning av asylsökanden, uteblivna bostäder och ännu ej verksamma arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

EU2004Allt tal om  solidaritet, frihet, jämlikhet och människans lika värde samt den gemenskap som skulle ligga till grund för hela EU föll som ett korthus samma dag då den som bäst hade behövts – ett meningslöst uttryck för att skapa något slags förfalskat förtroende för en fiktiv gemenskap länderna emellan.
En del medlemsländer reste murar, använde tårgas och vattenkanoner med en enda avsikt att förvägra flyende från krigets terror möjlighet till skydd.
Andra länder rånar flyktingar på deras värdesaker och här hemma skulle Öresundsbron stängas men fick bakslag varför man inför – starkt kritiserade ID-kontroller istället.
I övrigt var vi inte ett dugg bättre än medlemsländerna – debatten gick hög om hur vissa kommuner undandrog sig det gemensamma ansvaret – främst borgerligt styrda kommuner – för de flyktingar som kom – mest beroende på den katastrofala bostadssituationen som högern negligerat under hela sin regeringsperiod – tältläger blev lösningen – inte ens de av Kristdemokraternas bostadspolitiska åtgärder genom de bodar som skulle komma att döpas i likhet med de så berömda friggebodarna efter den dåvarande bostadsministern Attefall – blev någon succe.
Önskan att själv bli odödlig övergår behovet för medborgarna att få tak över huvudet.

Fel-fokusAtt den politiska debatten dessutom präglats av flyktingsituationen gav luft åt det parti som helst såg att våra gränser stängdes för gott och de politiska förslagen kantades av drönare, kulsprutepistoler på Öresundsbron.
Jasplan – förslag KD – och marktrupper till Syrien – förslag av både KD och SD, gatu-parlamentarismen fick ett uppsving med uppklistrade budskap i tunnelbanan i Stockholm mot tiggeriet, flygblad och annonser både här hemma och utomlands med budskapet ”kom inte hit allt är för djävligt”  och därutöver krav på folkomröstning om huruvida vi skall ha medkänsla eller inte mot alla de som flyr för sina liv.
Centern gapade stort efter lönesänkningar – dock inte för alla bara de med redan låga löner.
Det ena förslaget efter det andra lika absurda och budskapet var för eller emot en total systemkollaps.

Men systemkollapsen kom på skam samma dag som konjunkturinstitutet förespådde en ökad tillväxt – en tillväxt som vid årets slut slagit alla tidigare prognoser.
Oppositionen smidde ränker men anpassade sin kritik eftersom de i det läge de befann sig knappast var regeringsdugliga – om det ens varit det.
Decemberöverenskommelsen – den som skulle hålla fascismen på avstånd – ogillades av de flesta – inte minst Kristdemokraterna som på sitt riksting spolade bort överenskommelsen med ett champagneberusat ungdomsparti – som var tänkt att hålla fram till 2022 – skålande och vrålande av en uppenbar extas över ett avtal man själva varit med och tagit initiativ till.
Moderaternas Anna Kinberg Batra oroade sig över att behöva försvara images (17)överenskommelsen på deras stämma bara veckan efter och lät kungöra tämligen omedelbart och med uppenbar lättnad – efter KD:s svek – att avtalet nu inte längre var giltigt.
Detta utan att tala med regeringen – som om överenskommelsen inte berörde dem överhuvudtaget – statsmannamässigt och Anna Kinberg Batra aspirerar på statsministerposten om det så skall vara med hin håle som bundsförvant.
Alldeles oavsett vad man tyckte om avtalet så var det ett avtal och avtal skall följas intill avtalsparterna kommer överens om något annat.
Trovärdigheten – om den någonsin funnits – kom återigen på skam – och om KD trodde sig knipa några poäng på avtalsbrottet så misstog man sig gruvligt – man befinner sig fortfarande under kamrat fyra i opinionen.
Glömt var nu de borgerligas storskaliga experiment och kränkningar av alla sjuka, arbetslösa, barn och äldre – förtroendet borde vara förbrukat.
Insikten saknas – men självförtroende har man gott om istället.

SverigedemoderaternaInför 2016 ser jag orostecken vad avser framförallt Moderaternas förhållande till Sverigedemokraterna.
I Gävle kommun har nu den borgerliga alliansen knutit hymens band med den lede själv – som ett experiment och enligt Dagens Industri sanktionerat av partiledningen på nationell nivå.
Jag är på intet sätt förvånad utan snarare förvånad över att det tagit så lång tid.
Det är ju allmänt känt att Alliansen kunde styra endast med stöd av Sverigedemokraterna under deras sista mandatperiod vilket synliggjorts i de politiska förslagen som i allt väsentligt förmenat möjligheterna för de allra svagaste grupperna i samhället – inte minst pensionärerna som såg föreslagna förbättringar inför 2015 flyga sin kos.
Att Moderaterna allierar sig med fascismen är heller inte det något ovanligt det är bara att gå tillbaka rent historiskt så finner man flertalet skamlösa kopplingar.
Jag drar mig heller inte för att jämföra Moderaterna med Sverigedemokraterna – dock med den skillnaden att Sverigedemokraterna inte hycklar med var de står och vad de vill.
Reinfeldt och de anhang som befann sig runt honom visade genom sin triangulering – eller skall vi säga istället att man utgav sig för att vara något annat för att möjliggöra politiska åtgärder i enlighet med den konservativa ideologi man alltid förhållit sig till.
Det fulspelet gick väljarna på, det fulspelet har man lämnat bakom sig idag men ersatt av ett annat slags fulspel som bättre rimmar mot deras konservativa ideologiska idéer.

M+SDSANTDet började dock inte med Gävle kommun.
Sanningen är att det finns ytterligare 12 kommuner i landet där den borgerliga alliansen sökt stöd alternativt samarbetar med det huvudsakliga syftet att minimera Socialdemokratiskt inflytande.
Experimentet i Gävle är med stor sannolikhet också – så som Dagens Industri antyder – sanktionerat av moderatledningen.
I Gävle kommunfullmäktige är de rödgröna partierna större än Alliansen – 30 mandat mot 27.
Men Sverigedemokraterna har 8 mandat och allianspartierna gemensamt med SD:s mandat fällde den rödgröna budgeten – samma åtgärd vi såg i Riksdagen efter valet då alliansen med stöd av SD fällde den rödgröna regeringens statsbudget.

Att denna konstellation är en förövning inför valet 2018 förhåller jag mig osäker på – men sannolikheten för att det är så överväger. Då Kristdemokraterna inte längre anses vara en garant för alliansen med sina signifikativt låga opinionssiffror – det är mer sannolikt att de åker ur Riksdagen 2018 såvitt inget spektakulärt inträffar.
Stödröster från Moderaterna är uteslutet så som det ser ut idag och eventuella stödröster från de övriga marginalpartierna är lika uteslutet – en variant kan vara detsamma som Centerpartiet gjorde i valet 1985 – ingå en valsamverkan med KD för att tillförsäkra sig om KD:s röster i alliansen – en då redan hårt kritiserad åtgärd som gör att jag förhåller mig tveksam till en återupprepning.
Därför ser man i Sverigedemokraterna en möjlig allianspartner och en garant för alliansens fortlevnad alldeles oavsett KD kan komma in i riksdagen eller ej. Tobé – invald moderat riksdagsman  för Gävledistriktet – förhöll sig förvirrat otydlig vad avser konstellationen i Gävle och ger istället den mest erfarne statsvetare magsår snarare än ett tydligt ställningstagande.
Reinfeldt var tydlig på den punkten – något samarbete med SD kommer inte på tal – men det var då det.
Fler kommuner har inlett samarbeten med Sverigedemokraterna.
Att alla dessa samarbeten inte skulle få genomslag i rikspolitiken vid ett givet tillfälle är knappast osannolikt – inte med de nuvarande ryggradslösa moderata riksdagspolitiker som inte längre står under Reinfeldts piska.

Satir. Det verkar som om Alliansen blir kvar i vänsterburen även om röster höjts för att bryta Decemberöverenskommelsen.

Alliansens hönsgård!

Hur de övriga partierna ingående i alliansen ser på detta är ännu en obesvarad fråga – men även Centerpartiet har överträtt skamgränsen.
I Svenljunga förhandlade Centerpartiet med Sverigedemokraterna för att kunna få den åtråvärda oppositionsrådsposten – hur den förhandlingen slutade är dock i skrivande stund okänd.
Min egen bedömning är dock att det lär blir svårare för Centerpartiet och Liberalerna (Folkpartiet) att vinna en intern legitimitet för en sådan linje i rikspolitiken.
Någon garanti för att det inte blir så är det dock inte.
De första pennstrecken har redan ritats – och Gävle är inte först ut utan är bara ett ytterligare streck på hur den politiska kartan kan komma att se ut – jag är inte bara bekymrad utan allvarligt oroad över den utvecklingen.
Garanten emot den utvecklingen ligger hos vänsterpartierna och hur väl de kan genomföra sin politik.
Ett är dock säkert 2016 lär inte bli mindre konfliktfyllt om än regeringens åtgärder kan komma att sätta ett visst avtryck i opinionen.

 

 

 

 

Annonser
Lämna en kommentar

9 kommentarer

  1. (S) borde samarbeta med (V), som har många bra ide’er – om detta parti bara kunde sluta tjafsa om sånt som inte är relevant i den turbulenta tidsanda som råder just nu. Finslipning får man ta sen, när kaoset är utrett och (SD) har gått tillbaka. Helst skulle jag naturligtvis vilja att folk förstod faran med (SD) och att det partiet kröp tillbaks under den sten de kom ifrån.

    Kao

    Gilla

    Svara
    • Jag håller med om att Vänsterpartiet har många bra idéer och gärna hellre sett Vänsterpartiet i regeringen istället för Miljöpartiet.
      Allra helst hade jag sett Socialdemokraterna ensamma i regeringen men i samarbete med Vänsterpartiet.
      Dessvärre har politiken mer kommit att bli ett strategispel istället för utvecklade samarbeten mellan partierna där stöd kan sökas för likartade inställningar i sakfrågorna.
      Det har fungerat tidigare även till och med under den enda tid vi haft majoritet efter kriget under Erlander-regeringen 1968.
      Rent taktiskt var det inledningsvis klokt att låsa fast ett vingligt Miljöparti i regeringen och lämna Vänsterpartiet utanför då vi vet att Vänsterpartiet aldrig skulle rösta emot regeringen och för alliansen.
      Dessutom såg man ingen möjlighet att nå framgångar i eventuella blocköverskridande överenskommelser med antingen Centerpartiet eller Folkpartiet, moderater och Kristdemokrater är ju uteslutna – det behövdes antingen det ena eller det andra partiet för att få majoritet i sakfrågorna – då motståndet från högern emot Vänsterpartiet är genuint och att sådana överenskommelser hade inneburit slutet på alliansen som block.
      Nu uppträdde – särskilt Centerpartiet – som en flock barnrumpor och vägrade allt samarbete med regeringen – man skulle hellre skapa en regeringskris än att samarbeta.
      Barnrumpor för att de inte kan hantera det parlamentariska läget på ett vuxet sätt i motsats till hur Olof Johansson på sin tid blev uppringd av Ingvar Karlsson i akt och mening att söka stöd för att återskapa det finansiella läget efter Bildt-regeringen på 90-talet – Olof Johansson tvekade inte en sekund utan svarade per omgående ja till detta samarbete – det kallar jag att ta ansvar under ett svagt parlamentariskt läge för landets bästa.
      Jag var själv aktiv på den tiden och minns med glädje den relation som sedan utmärkte det samarbetet.
      Att det fascistiska partiet växer i opinionen idag är ju egentligen inte så konstigt då det framstår som det enda alternativet till den röra som är och lugnt kan luta sig tillbaka och åse hur de övriga partierna i bland annat flyktingfrågan närmar sig SD:s främlingsfientliga agenda.
      Utöver det förefaller de som röstar på SD vara totalt utan vetskap om deras principprogram och deras ambitioner.
      Att släppa fram det partiet en enda millimeter är att be om en statsfinansiell härdsmälta.
      Och inte bara en finansiell härdsmälta utan ett slutet land som utifrån deras ambition att göra landet till ett homogent land där endast den svenska rasen – fast man uttrycker sig med nedärvd essens istället – skall vara överhöghet inom samtliga beslutande organ och myndigheter.
      Så vad mig anbelangar skall detta parti helt uteslutas från alla instanser där de kan få möjlighet att bedriva sin politik.

      Det blev mycket detta Kao – men jag ser ju att du har ett genuint intresse och har kloka funderingar därför tycker jag om att diskutera det med dig – inte alltid jag analyserar rätt och då kan jag få andra impulser som är väl värda att beakta – så därför är jag glad för dina och flera andras kommentarer på de inlägg jag skriver.

      Ha det gott och låt oss hoppas vi kommer få se mer ansvar och mer kloka överväganden hos samtliga partier detta år.

      MVH//Björn

      Gilla

      Svara
      • Den beröringsskräck för diskussioner med SD och den populism som bland annat (S) har haft gällande flyktingfrågan – och även i invandringsfrågan innan dess – har bidragit till det läge som är nu.
        Man trodde inte att man kunde tycka samma sak som (SD).

        Men även om vi tycker samma sak som dem i vissa frågor (t.ex att det har kommit för många flyktingar på alldeles för kort tid och att vi knappt kan erbjuda dem mer än mat och tak över huvudet, och knappt ens det samt att de behöver mycket mer än så för att kunna integreras) så skiljer sej mål och medel och intentioner enormt mycket från (SD):s hatretorik och vad de vill och inte vill , från (S):s. Hade (S) gått ut med detta budskap tidigare och stabila riktlinjer från start så hade säkert inte (SD) haft så stora framgångar som de nu har.
        Det är otäckt att se hur (S) velar i sina beslut och hur (SD) skrattar och rider på denna våg av obeslutsamhet och uppgivenhet.

        Det är SÅNT som får de s.k vanliga människorna att rösta på (SD). Men jag vet personligen inte en enda människa som har fått det sämre pga flyktingkrisen. Trots att jag har frågat flera personer. Men de tror vad de tror och det beror främst på hur ett parti framställer sej. Retoriken och de vinnande leendena…
        (S) måste ta tillbaks makten! Och samarbeta med (V). För (MP) är lika struliga, naiva och vindflöjelaktiga som de alltid har varit. de är i princip också ett enfrågeparti – och inte ens det kan de klara av. Folk litar inte på dem och de har ingenting i den nuvarande regeringen att göra. De framställer ju sej själva som mesar. Folk gillar inte sånt! Miljöfrågor ska ingå i (S):s politik.

        Kao

        Liked by 1 person

  2. Man kan ju bara önska att folk får upp ögonen för vad SD egentligen står för. Det ser dock mörkt ut, men jag försöker vara optimist. Hoppas också att KD åker ut i nästa val. Helst också (C).
    ———–
    Tyvärr tycker jag att (S) kanske har sumpat chansen att vinna vanligt folks förtroende. Mest på att de agerar så mesigt, så försiktigt och så populistiskt. Löfve’n är nog bra i lugna politiska perioder, men han verkar ha svårt att hantera lägen som till exempel detta med flyktingkrisen. Han ser panikslagen ut. Men å andra sidan har han knappt fått en chans att verkligen REGERA p.g.a allt som hänt i Europa nu.
    Sen tycker jag att det är samma vanliga visa: Nu ska pensionerna höjas, men som vanligt räknas höjningarna i % på pensionen, vilket ju medför att de som redan har en bra pension får mest och de som har en lusig pension (som jag själv) inte får ens 100 kronor – och då sänks ‘bostadstillägget för pensionärer’ med ungefär samma summa. Det borde ju vara TVÄRTOM!
    Och gällande bostadsbyggandet så fortsätter man med en massa bostadsrätter, oftast stora. Så att unga som vill sätta bo måste låna av de skumma bankerna och leva som skuldslavar resten av sina liv. Och äta ‘radhusbiff’. Det är inte rätt väg att gå för ett (S)-parti. Det är att skumma på ytan och dessutom göra det på ett ynkligt och fegt sätt.

    Kao

    Liked by 1 person

    Svara
    • Hej Kao!

      Ja tyvärr förefaller det som om du har rätt i din analys – det har naturligtvis varit ett synnerligen turbulent år – ett förhållandevis stökigt år som sätter vissa av våra politiker på prov.
      Inget talar dock för att den borgerliga kvartetten med AKB i spetsen skulle kunna hantera flyktingfrågan på något annorlunda sätt om ens överhuvudtaget mot bakgrund av att de i så fall tvingats söka stöd av just SD – detta fascistiska parti som man i medierna försöker göra salongsfähiga.
      Det är mycket i samhället som inte står stadigt idag efter de borgerligas skövlingar.
      Framförallt vad avser våra ungdomar som du så tydligt beskriver har man ju istället rest murar istället för förutsättningar att skapa sig en framtid och det gör mig kanske mest ont att se hur man behandlar de som i framtiden skall vara de som efterträder oss.

      Nåja låt oss hoppas att 2016 blir ett år då det vänder och vi får en mer saklig och ansvarsfull debatt istället för detta kacklande som förevarit där den som kacklar högst vinner förtroende.

      Jag önskar dig och dina nära ett Gott Nytt År och ett värdigt avslut på det gamla

      MVH//Björn

      Liked by 1 person

      Svara
      • Tack. Jag anser att man berett vägen för SD:s popularitet genom att föra en så förvirrad politik. Om S vill ha tillbaks sina väljare måste börja föra arbetarpolitik igen.

        Kao

        Liked by 1 person

      • Socialdemokraterna har inte suttit i regeringsställning sedan 2006 – ett fåtal av de som nu sitter i regeringen har verklig erfarenhet av regerandet.
        Att sitta i opposition är långt från att regera.
        Stefan är i grunden en bra Socialdemokrat men han är först och främst fackföreningsman med alla de erfarenheter man får av den rollen.
        Säkert är de erfarenheterna bra även som politiker dock inte allt vilket oftast lyser igenom ibland och han har som sagt inte den grunden.
        Sen finns de inom partiledningen jag är mycket skeptisk till och det har jag haft otaliga diskussioner med dom om.
        Ärligt talat förespråkar jag – om vi förlorar valet 2018 – en total reformering av partiet utan att – som nu – tappa sin värdegrund.
        Det duger inte att balansera mellan Socialdemokratisk värdegrund och borgerligt dito det får bli antingen eller.
        Vi skall fortsättningsvis vara ett samarbetsparti dock inte på villkor som strider mot vår värdegrund.
        Idag blir jag bara förvirrad över det kaos som utspelar sig och saknar den fasta inriktning som varit så påtaglig inom partiet allt sedan Ingvar Karlssons tid och dessförinnan.
        Moderaternas triangulering har också förvirrat Socialdemokraterna när de helt plötsligt stod moderater inne på vår planhalva och talade med typiska socialdemokratiska argument – att detta var ett fulspel insåg jag tidigt och försökte få mina partikamrater att förstå detsamma men lyckades inget vidare.
        Idag förstår man det men fortfarande har man ingen strategi eller vision utan det blir snarare lappa och laga istället.
        Synd att det visionära och det pragmatiska inte kan gå hand i hand längre.
        Men jag vill inte tappa tron på partiet även om jag tappat tron på vissa av mina kamrater.

        MVH//Björn

        Liked by 1 person

  3. Hans Bodin

     /  31 december, 2015

    Hej! Den här ledaren var så bra trots lib. så jag måste bara skicka över den! http://www.allehanda.se/opinion/ledare/tank-om-jimmie-akesson-en-dag-blir-landets-statsminister Jag tror och hoppas att KD tippar ut över högerkanten och ner i avgrunden i nästa val. Dom ställer bara till oordning och har inget att tillföra!
    Mvh! Hans B.

    Gilla

    Svara
    • Hej Hans och tack för det gångna året med många givande synpunkter och länkar som jag uppskattat väldigt mycket.

      Länken du bifogar i din kommentar har jag bara en en enda synpunkt på vad avser Åkesson.
      Jag brukar inte nyttja religiösa besvärjelser men i detta fall ser jag mig tvingad – ”måtte Gud förbjuda att denne man någonsin kan komma att besätta en statsministerpost”

      Vad avser Kristdemokraterna har jag allt sedan de ingick i en valsamverkan med Centerpartiet 1985 frågat mig vad såg den gode Fälldin i detta parti som lockade honom att ingå denna allians.
      I övrigt har jag aldrig förstått vad detta parti tillför för något annat än en massa osammanhängande dravel som möjligen attraherar komna från det så kallade bibelbältet i trakterna runt Jönköping.
      Må dem gå i graven för gott – gärna tillsammans med Sverigedemokraterna – sörjd och saknad av ingen.

      Önskar dig och din hustru ett gott avslut och ett Gott Nytt År 2016.
      Känner mig mer hoppfull inför 2016 än skitåret som nu är till ända.

      MVH//Björn

      Gilla

      Svara

Välkommen att kommentera.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: