Inom arbetarrörelsen lever Olof Palme i våra hjärtan – få hör hans röst!…………………..


WallstromHRDrevet mot Margot Wallström kan få oanade följder och är förvisso inte den första lägenhetsaffären som drabbat Socialdemokratiska politiker.
Vi äldre minns Laila Freivalds tidningsdrev för att hon hyrde en lägenhet som senare omvandlades från hyresrätt till bostadsrätt och där medierna ansåg det omoraliska i att fortsätta bo i en omvandlad lägenhet där hon skulle göra hiskeliga miljoner kronor i förtjänst – den ”skandalen” ledde dock inte till någon förundersökning ens en gång.
Håkan Juholt drabbades också av ett genom tiderna längsta mediedrev som slutade med att han lämnade sin partiledarpost
Och nu är nästa på gång när chefsåklagaren nu beslutat sig för att inleda en förundersökning avseende hennes lägenhet som hon erhållit mot två av varandra motsatta uttalade förutsättningar – det skall i sammanhanget påpekas att ingen är misstänkt i och med att åklagaren inleder en juridisk prövning av ärendet.
Att drevet fått till följd att det måste bli en juridisk prövning är självklart – allt annat skulle uppfattas med det generaliserade uttrycket att ”eliten klarar sig alltid” och skulle för arbetarrörelsens vidkommande vara ödesdigert.
Ödesdigert därför att människor i generell mening ställer betydligt högre krav på arbetarrörelsens företrädare än i någon annan organisation och det tycker jag personligen är bra.
Skandaler bryter ut vid brott mot bestämda normer.
Det är uppfattningen av att något är ett övertramp som definierar det skandalösa – och dessvärre är det oftast Socialdemokrater som drabbas – man förväntar sig olika saker av olika politiker.
Var och en kan ju tänka sig vilken oerhörd skandal det hade blivit om till exempel Jonas Sjöstedt hade blivit påkommen med att ha täta band till de privata Vårdgivarna medan det anses vara helt legalt om Anna Kinberg Batra hade samma täta band – bara för att exemplifiera våra olika ståndpunkter och åsikter.
Och kanske det är därför Juholt- skandalen, den pågående Wallström-historien och Laila Freivalds bostadsaffär blir till aggressiva mediedrev.
Utan tillit och med tvivel på det goda omdömet försvinner en stor del av den symboliska makten.

Olof_Palme_talar_3_sIdag påminns jag dock om – och som en följd av händelserna – ett tal som Olof Palme höll under en kongress – årtalet är jag dock osäker på men någon gång under första halvan av 80-talet.
Talet kom att handla om samhällsmoral, normer och riktlinjer för mänsklig samlevnad för och med samhället.
Två vägledande principer var grunden för talet – allas lika värde samt var mot andra som du är mot dig själv – egentligen självklarheter som idag prövas rejält i många olika sammanhang.
Men det som gjorde starkast intryck på mig var orden – ”Arbetarrörelsen vill ersätta makten och kapitalets moral med rättvisans moral.
Det är en moral som vuxit fram ur rörelsen själv och de villkor under vilken den tvingats arbeta”.
Han konstaterade vidare att den moralen skall också vara ett personligt ansvar för varje socialdemokrat och företrädare för arbetarrörelsen.
Jag erkänner utan omsvep att Olof var och är fortfarande min största inspirationskälla – inte bara för detta tal utan av de många intellektuellt högstående retoriska tal han höll och givetvis de samtal både jag och andra hade med honom.
Och ibland undrar jag om Palmes röst verkligen ekar i lokalerna när skandalerna kring bland annat AMF-chefernas bonusar som blev en följetong i medierna.
Eller för att återknyta till dagens skandal vad avser Kommunals ledning och dess uppenbart vidlyftiga leverne som fått krampaktiga och konvulsiviska följdverkningar genom hela arbetarrörelsen.
Inom arbetarrörelsen handlar det främst om en hårt knuten ekonomisk moral. Det jävligaste är ju att tillskansa sig själv ekonomiska förmåner.
Skattefusk eller skattetrixande är just ett sådant exempel eller göra sig goda förtjänster på de svaga i samhället – medan samma frågor inte alls har samma tyngd på den borgerliga sidan.
Något har hänt inom arbetarrörelsen – något jag inte känner igen och egentligen inte vill känna igen men som jag tvingas åse liksom så många andra.
Idag känns det också som att medierna – och till och med de borgerliga – har tagit över rollen från forna tiders högröstade och aktiva gräsrotsrörelse inom socialdemokratiska partiet och fackföreningsrörelsen.
Hur fan kunde det gå till så?
Varför lever Olof Palme i våra hjärtan men ingen hör hans röst?

Den nu påbörjade juridiska utredningen vad avser Margots bostad vill jag inte förekomma – men det skulle förvåna mig storligen om den mynnar ut i ett åtal om mutbrott som torde vara den juridiska åtalsdefinition som kan komma att användas.
Vad skulle inträffa om min slutsats visar sig vara fel?
Ja det första lär ju bli att Margot tvingas ta en ”time out” från sin post som utrikesminister.
Skulle hon – mot förmodan – också bli fälld för mutbrott och Stefan Löfvén behåller henne som sin utrikesminister då kan följande med stor sannolikhet inträffa.
Begreppet ”rättsstat” framkallar reaktioner och förpliktelser.
Inte sällan används det i den inhemska politiska debatten som ett tillhygge.
Parlamentarism innebär att – som i Sverige – regeringen måste ha riksdagens förtroende.
Därmed har Riksdagen möjlighet att tvinga både regeringen och enskilda ministrar att avgå.
Det skall dock tydliggöras att det har aldrig hänt tidigare även om många ministrar blivit både hotade med och fått ett sådant misstroende riktat mot sig.

MisstroendevotumFör att riksdagen ska kunna få en regering eller en enskild minister att avgå måste minst 35 riksdagsledamöter gå ihop och kräva en så kallad misstroendeförklaring för att få till en omröstning i frågan – ett så kallat misstroendevotum.
Vid en sådan omröstning måste minst över hälften av Riksdagens totala ledamöter rösta för ett misstroende.
Riktas misstroendevotum mot statsministern måste den regering han leder avgå.
Är det en enskild minister där Riksdagen röstar för att förtroendet upphör måste denne avgå.
Skulle Margot bli fälld i en domstol för mutbrott kan statsministern låta henne avgå alternativt låta henne fortsätta i sitt ämbete.
Oppositionen har då möjlighet att rikta en misstroendeförklaring mot Margot i enlighet med grundlagen.
Skulle hon avsättas genom den omröstning som följer är det en indirekt uppmaning att hela regeringen tvingas avgå då utrikesministern i indirekt status är näst intill jämförbar med statsministern – behöver dock inte ske då motsvarande situation uppstod då Laila Freivalds på egen begäran avgick från sin post som utrikesminister efter ett ånyo mediedrev mot henne – hon var dock inte föremål för någon juridisk prövning bara en moralisk kritik.
Det skulle dock vara svårt för regeringen Löfvén att sitta kvar som regering om hans utrikesminister sparkas av Riksdagen – mot bakgrund av dels det parlamentariska läget samt regeringens erbarmligt låga opinionssiffror.
Det är således inte förvånande att – exempelvis Kristdemokraterna och inte Moderaterna – försöker exploatera frågan av flera skäl.
KD belastas – såvitt jag vet – inte av några interna bostadsaffärer medan Moderaterna har Ulf Kristerssons bostadsaffärer på den tiden han satt som socialborgarråd i Stockholm att ta hänsyn till – ja inte bara bostadsaffärer i ärlighetens namn.
Men om Anna Kinberg Batra har det i bagaget så tycks knappast flertalet av de moderata länsförbunden bry sig särskilt mycket om den affären utan kräver i likhet med dess ungdomsförbund att AKB arbetar för en misstroendeförklaring mot vår utrikesminister – moderaterna nöjer sig tillsvidare med en KU anmälan.

Att Margot är hyllad och populär av många har knappast undgått de seende – främst inom rörelsen men också av oppositionen och då kanske främst av de som betecknar sig som socialliberala.
Hatad är hon av de konservativa främst.
Hon är den generation som klev in i Riksdagen som ledamot under Olof Palmes partiledarskap och har influerats mycket av Palmes idéer.
Margot var en del i den trehövdade kvinno-klanen inom partiet ”Margot-Anna-Mona” frammanade för att förnya Socialdemokratin – förkroppsliga en ny tid och projicera kvinnornas roll inom politiken och man var full av förhoppningar.
Men förhoppningarna brast en efter en.
En blev brutalt mördad – den andra kom sågs och gick och den tredje vet vi ännu inte eftermälet av.

 

 

 

Annonser
Lämna en kommentar

2 kommentarer

  1. Hans Bodin

     /  21 januari, 2016

    Hej! Nu är bara att hoppas på det bästa.Vi behöver Margot!
    Mvh! Hans B

    Liked by 1 person

    Svara
    • Hej Hans!

      Ja jag tror och hoppas att detta drev som pågår nyanseras lite samt att man tar sitt förnuft till fånga och ser igenom sina rutiner och regelverk – och såvitt jag förstår håller man på med detta just i detta nu.
      Det är det positiva och det är vad vi måste fokusera på i första hand och lägga oegentligheterna bakom oss som ett minne för att aldrig upprepas.

      Vad avser Margot tycker jag det är rent besinningslöst hur medierna driver det. Även ministrar behöver en bostad.
      Och sant som du säger – vi behöver Margot hon är duktig och konsekvent men hennes agenda passar naturligtvis inte näringslivet och dess närstående politiska partier.

      MVH//Björn

      Gilla

      Svara

Välkommen att kommentera.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: