Lag och moral är inte alltid överens…………………………..


Publicerad den 2016-03-05
panamapapers
Panamadokumenten – 11.5 miljoner dokument som bekräftar decennier av misstankar – dokument som krävde 400 grävande journalisters idoga arbete för att avslöja ett globalt finanssvineri utan motstycke i historien (Skribenten rekommenderar läsaren att ta gärna del av länken – den påvisar en långt mer omfattande skandal av en magnitud som är hisnande än den som beskrivs i de svenska medierna som endast omfattar bankernas roll.)
Ett finanssvineri där cirka 14000 banker och finansinstitut i en salig allians med kriminella penningtvättare, drogkarteller, diktaturer, terrororganisationer, politiker, näringslivstoppar, idrottsutövare och kändisar i övrigt – alla med ett gemensamt mål att gömma stora summor pengar från skattemyndigheterna i deras respektive länder.

Nordea finanssvinNordea Bank utmärker sig som en av de flitigast förekommande bankerna i dokumenten och hamnar på en inte helt hedrande elfte plats.
Andra svenska banker förekommer också bland annat Swedbank och Handelsbanken samt finansinstitutet Carnegie dock inte lika omfattande som Nordea.
Nyckeln är den Panamabaserade advokatbyrån Mossack Fonseca.
En advokatbyrå som hjälpt sina kunder att begå omfattande bedrägerier i flera länder där bland annat Islands president är föremål för ett folkligt uppror samt Brasiliens president Dilma Roussef  kan komma att störtas i samband med den i landet pågående utredningen där  åtal väckts mot flera ledande politiker i landet liksom liksom fem anställda vid Mossack Fonsecas brasilianska filial.
Fler länder har nu väckt frågan och utredningar har startats upp i bland annat Frankrike, Spanien och Tyskland bland ett flertal andra länder.
Panama inleder också en utredning mot advokatbyrån och säger sig vilja bistå samtliga andra länders myndigheter i sina egna utredningar.
Individuella länder får naturligtvis hantera detta utifrån sin egen nationella lagstiftning samt bedöma huruvida bedrägerierna strider mot densamme.

10422085_1142541222437396_1855501633061086139_nNordea blev de rikas länk till skatteparadisen där man bistod med att grunda flera hundra brevlådeföretag åt sina rika kunder med lika ofta komplicerade strukturer av så kallade ”nominee directors” eller bulvandirektörer anställda av advokatbyrån Mossack Fonseca till en symbolisk lön.
Ett effektivt sätt för att dölja de verkliga ägarna och som inte därmed behöver schavottera i offentliga register.
Trots den effektivt upparbetade anonymiteten – som är en del av den ljusskygga verksamhet som Nordea tillhandahållit för sina rika kunders räkning  – lär de läckta dokumenten avslöja flertalet förmögna privatpersoner, svenska politiker och näringslivstoppar – och det är dessa som Skatteverket nu kräver att få del av.
Det finns ingenting i lagstiftningen som förbjuder någon att äga ett så kallat brevlådeföretag – däremot är det olagligt att illegalt undanhålla skattepliktiga inkomster för Skatteverket.
Nordeas VD i Luxemburg och direktören för Nordeas Private Bank Thorben Sanders medger i en intervju att Nordea före 2009 inte kontrollerade om kunderna använde banken till att kringgå skatt.
Samt citerat;

– I slutet av 2009 beslöt vi att vår bank inte längre ska kunna användas för att kringgå skatt. Vi vill hjälpa våra kunder att betala sina skatter. Före 2009 definierade vi inte vår roll så. Det var helt i enlighet med branschreglerna och praxis i vår bransch.

Trots det sensationella påståendet har Nordea fortsatt verka för att hjälpa sina kunder att undanhålla skattepliktiga inkomster även efter 2009 samt att man inte kan ange någon tidpunkt för när detta kan komma att upphöra helt.
Så sent som i slutet av förra året fanns det fortfarande nära hundra bolag i Panama som grundats av just Nordea – hur många som finns i de andra offshorebolagen framgår inte men kan bara ana den totala omfattningen.
Det gemensamma för dessa svindlare är nu att minimera skadeverkningarna vad avser opinionen främst genom allehanda och i sammanhanget klassiska ”skylla ifrån sig argumenten”.
Några ursäkter eller löften om bot och bättring lär vi knappast varken se eller höra.

Svenska medborgare har en i jämförelse med andra länder en förhållandevis hög skattemoral och ett stort förtroende för Skatteverket – så länge den kan betraktas som legitim och  kännetecknas av följande fyra aspekter;

1) Man betraktar skatten som ett medel att nå en gemensam välfärd
2) Beskattningen upplevs som rättvis
3) Skattesystemet är enkelt och begripligt
4) Man upplever att »alla andra« gör rätt för sig.

bankkrisenDet här har varit skattesänkarpartiernas akilleshäl – främst Moderaterna som ju alltid förespråkat skattesänkningar men aldrig lyckats svänga opinionen för skattesänkningar – vilket inte inneburit att Socialdemokratiska regeringar motsatt sig skattesänkningar som ju skett när statsfinanserna varit gynnsamma.
Retoriskt låter således skattesänkning oroande då man bland allmänheten befarar att det kan komma att påverka välfärden negativt.
Avdrag har dock inte skattebetalaren något emot för egen del – det kunde man till och med skryta om att man lyckats dra av några par arbetsbyxor i den senaste deklarationen – en rätt harmlös åtgärd men som ådrar sig myndigheternas vrede – en vrede som egentligen borde riktas mot det verkliga svinnet – det som skatteverket kallar skattefelet det vill säga skillnaden mellan förväntad inbetald skatt och verklig inbetald dito.
Det var således inte av en händelse man döpte om skattesänkningar till samhallsansvarjobbskatteavdrag – retoriskt appellerade det bättre hos medborgarna än just skattesänkningar.
Och det gick hem men resultatet var givet.
På köpet fick vi en försämrad legitimitet för skattesystemet som resulterat i sämre förtroende för framförallt sjukvården och dess möjligheter att leverera erforderlig vård.
Betalningen blev stora underskott i de offentliga finanserna som på något sätt måste bearbetas.
Parat med stora utförsäljningar av offentligägda verksamheter som riskkapitalet fångade upp och finansierade med höga räntesatser som resulterade i en avsevärt minskad inkomst till staten genom de förmånliga avdragsrätterna.
Skattekapitalet flyttades ut från landet och parkerades i skatteparadisen med sämre vårdinsatser minskad personal och segregerade skolor som en följd.
En arbetslöshet som inte åtgärdades eller åtgärdades med felaktiga reformer som främst gagnade arbetsgivarna gav väsentligt minskade skatteintäkter.

För att sammanfatta Moderaternas syn på det svenska samhället har ambitionerna mer varit att göra om landet till ett skatteparadis för de rika och välbärgade samt för näringslivet samt jaga livet ur arbetslösa och sjuka i en salig röra av meningslösa arbetsmarknadsreformer i någon vild förhoppning om att de genom arbete skall fylla på skattekistan.

p18iomm7lc13qlmns11bj13ng9c68Att skattemoralen är och alltid varit låg hos de rika i samhället har man således löst med bland annat bankernas hjälp att gömma undan kapital för beskattning.
Räntesnurrorna är en laglig åtgärd om än moraliskt förkastlig.
Att medvetet undandra sig skattskyldighet är däremot olagligt och huruvida de förmögenheter som befinner sig i skatteparadisen är olaglig hantering eller ej kan jag inte idag bedöma – men döma dessa samhällsparasiter moraliskt vill jag definitivt inte vara sen med för vad det handlar om är aggressiv skatteplanering med ett enda syfte att undanhålla kapital för beskattning i landet – och man skyr uppenbarligen inga medel eller ens med vem och vilka man allierar sig med.
Man är således inte beredd att betala för den välfärd som de själva så solidariskt utnyttjar – den välfärden bekostas av den vanliga medborgaren alldeles oavsett man har ett fast arbete eller tidsbegränsat dito – oavsett du är arbetslös, sjuk eller illa ersatt pensionär så bidrar du efter var och ens förmåga.

originalOch vad värre är hela borgerligheten vill sänka alla möjliga kostnader för arbetsgivarna i tron att de då skulle anställa fler när det enda resultatet av det har varit att skrika hurra för mer pengar att skatteplanera med.
Att sänka bolagsskatten från 27 procent till 22 procent och därmed påstå att den sänkningen kollationerar med EU genomsnittet – med hänsyn tagen till storleken på EU-ländernas ekonomier är det sammanvägda genomsnittet inom EU 28,6 procent – var just bara en bedräglig lögn särskilt som de större exportbolagen genom diverse avdrag endast och genomsnittligt enligt Skatteverket betalar cirka 15 procent i bolagsskatt – i vissa fall till och med noll och intet – samt att våra flitigast förekommande exportländer ligger på nivåer allt mellan 27 och 36 procent i bolagsskatt – som finansminister borde man ha kunskap om den verkligheten – men ambitionerna att göra Sverige till ett lågskatteland eller kanske till och med ett skatteparadis övergår alla ambitioner om att utveckla den svenska modellen.
Man bör således inte förvånas över hur det ser ut i välfärden genom den utarmning som skett under alliansåren?
Låt nu inte detta svindleri rinna ut i sanden utan sätt dit dom rannsaka svindlarna och sist men inte minst se till att stoppa dessa möjligheter genom kraftfull lagstiftning.

bloggarna

Annonser
Lämna en kommentar

1 kommentar

  1. Hans Bodin

     /  6 april, 2016

    Hej Björn! Visste dom som reade ut Nordea 2013 om det här? Det är ju svårare att få insyn i ett privat bolag! Jag hoppas på offentlig namnlistor så svenska folket får full insyn i detta svineri!
    Mvh! Hans.

    Liked by 1 person

    Svara

Välkommen att kommentera.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: