Ett gott nytt år eller eller ett ödesår!


Löna sig att arbeta2017 har varit det politiska spektaklets år och inget tyder på att nästkommande år kommer att förändra den bilden – snarare kommer det fördjupas intill rena skändligheternas år. Politik är att vilja myntades av Olof Palme en gång i tiden. Jag skulle vilja tillägga att politikens främsta ambition skall vara att utveckla och ge förutsättningar för individens frihet att själv forma sin framtid. Här skiljer sig konservatismen och socialismen åt – där den senare har ambitioner att verka för individens frihet verkar konservatismen för marknadskapitalets oinskränkta makt över individen. Något mitt emellan finns inte – inte om man vill förstå konservatismens och neoliberalismens främsta företrädare moderaterna. Att vi överhuvudtaget har partier som förespråkar neoliberalism i ett samhälle som under decennier verkat för ett utvecklat välstånd är obegripligt – lärde man sig inget under tatcherismens år i England vars sviter man ännu idag lider av?

Vad är det vi inte ser? Och vad är det vi inte förmår se? Ett samhällsbygge blir aldrig klart inte heller fulländligt – och än mindre verkligt när två diametralt skilda ideologiska uppfattningar skall mötas i viljan och ambitionen att förändra samhället. Det blir kaos – och kaos beskriver bäst dagens politiska situation – och tyvärr ser jag inga tecken på någon förändring under nästföljande år som också är ett valår. Medierna är översköljda av politiska ”experter” som skall tycka åt väljarkåren inte att objektivt förklara och granska som borde vara dess främsta uppgift. Det är inte märkligt att förhållandet mellan neoliberalism och socialism väger jämt i vågskålarna om man ser till alla opinionsundersökningar som haglar över oss och tycks vara mer ett styrmedel att förstärka de experter som valt att tycka för väljarkåren.

Frankenreins-monsterBlockpolitiken är inte bara skadlig för landet den är skadlig för de marginalpartier som ingår i sådana blockpolitiska konstellationer. Det handlar om allt för stora kompromisser till förmån för det största partiet som också påtagit sig ledarrollen inom konstellationen. Det som förvånar mest är att de partier som i all tid utgått från den socialliberala ideologin numer ställer sig oförbehållsamt bakom neoliberalismen eller moderaterna som i sin tur har en mycket paradoxal  inställning till Sverigedemokraterna där  man å ena sidan säger sig inte förhandla med dem och å andra sidan gärna räknar in deras röster. Steget mot ett samarbete underlättas naturligtvis genom att vara  så otydlig som det för stunden är möjligt. Moderaterna och det borgerliga samarbetet banade dessutom vägen för extremism och populism vars främste förespråkare är just Sverigedemokraterna som ställer till mer oreda än den redan befintliga. För mig framstår Sverigedemokraterna som politikens akilleshäl som med förljugen svada röstar emot sig själva i riksdagen – och jag kan omöjligt se något annat än att man utgår från att politiskt skapa oreda och turbulens som ett sätt att påvisa sanningshalten i de dystopiska domedagslitanior de understundom förmedlar samt rikta missnöje – inte bara emot de etablerade partierna – också mot invandringen som ju är dess profilfråga i huvudsak.

hitta-valjareAtt som regering navigera genom dessa blindskär är naturligtvis inte lätt med obehärskad kritik både från höger och vänster. En del av de kritiska rösterna har naturligtvis ett berättigande och jag tänker mest på att man inte lyckats begränsa den orättfärdiga behandlingen av våra handikappade – i en del fall är det rent av en rättsvidrig behandling som borde vara ur ett humanistiskt perspektiv ogörligt. Andra fall är behandlingen av främst de sjuka som efter sin period av rehabilitering ställs mot en i det närmaste obefintlig arbetsmarknad samt att Försäkringskassan i samråd med arbetsförmedlingen ställer orimliga krav lika ofta utgående från högst subjektiva synpunkter där man underprioriterar sjukdomsbilden. Det nyss utkomna regleringsbreven för både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen skall förhoppningsvis råda bot mot dessa för de drabbade misshagliga effekter som förekommit. Det viktigaste är att arbeta för att uppdatera arbetsmiljön före att ställa krav på att nedbringa antal sjukfall. Det först nämnda blir resultatet av det andra och jag anser att regeringen därvid har ett fel fokus.

Men regeringen gemensamt med sin budgetpartner Vänsterpartiet har – trots blindskären lyckats hantera den globala uppgången på finansmarknaden på ett utmärkt sätt. Många av de grupper som åsidosatts av allianspartierna har fått viss upprättelse. Bland vinnarna i den sedan tidigare presenterade statsbudgeten får både pensionärer, barnfamiljer och studerande ordentliga tillskott för sina privata ekonomier från och med nästa år. Det läggs dessutom cirka 43 miljarder på sparande vilket inte var tillräckligt enligt moderaterna som naturligtvis hade velat se hela överskottet i de offentliga finanserna på sparkontot för att kunna finansiera skattesänkningar utifall de skulle vinna valet 2018. Man har dessutom haft en årlig tillväxt om cirka 3 procent till skillnad mot Alliansen som inte ens lyckades kravla sig över nolltillväxt. Det är tur säger oppositionen eftersom regeringen inte har någon större påverkan på den globala ekonomins uppgång. Och det är sant – men för att hantera dessa uppgångar krävs det en finansminister som förstår sig på att utnyttja den ekonomiska tillväxten och en sådan finansminister saknade de borgerliga. De överlevde finanskrisen på de överskott Göran Persson lämnade efter sig.

moderathistoria2018 är inte bara ett valår – det är i allra högsta grad ett ur ett politiskt perspektiv ödesår. Jag tänker inte spekulera i vilka politiska konstellationer som kan bli möjliga efter valet utan koncentrerar mig på att valarbeta med det huvudsakliga syftet att regeringen får ett förnyat förtroende de närmast följande åren efter valet. Allt annat vore en katastrof för landet. Vi har haft nog av dräneringsåtgärder på välfärden. Nog med tveksamma utförsäljningar av våra egendomar och nog med underskott i de offentliga finanserna samt nog med högerexperiment på arbetsmarknaden.  Att prestera underskott är en tradition vad avser borgerliga regeringar. Så låt denna regering fortsätta täppa till hålen efter åren med de borgerliga charlatanerna.

Och med det vill jag önska alla mina läsare ett Gott Nytt år och helst bättre än det föregående som knappast lär gå till historien.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annonser
Lämna en kommentar

2 kommentarer

  1. Hej Björn! Mycket bra sammanfattning! Vi har ett spännande och turbulent valår att vänta och
    det är bara att hoppas på väljarnas sunda förnuft! Önskar dej ett Gott Nytt År!
    Mvh! Hans B

    Liked by 1 person

    Svara
    • Hej Hans!

      Ja man kan ana allt fulspel som lär komma i valrörelsen och moderater främst brukar inte skämmas för sig.

      Önskar också dig och familjen ett gott avslut samt ett Gott Nytt År.

      //Björn

      Liked by 1 person

      Svara

Välkommen att kommentera.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: