Nytt bottenrekord i politisk populism!

Publicerad 2019-08-13

.

Ebba Bush Thor ondgör sig över de – som hon beskriver det – långa vårdköerna och vill mena att detta är ett politiskt bottenrekord av den Socialdemokratiskt ledda regeringen.
Kömiljarden har fått utstå hård kritik allt sedan den infördes av alliansregeringen där man kritiserat en lösning där landsting som kortade sina köer belönades ekonomiskt – ett så kallat bonussystem.
Kritiken gick bland annat ut på att människor med lättare åkommor gick förbi dem med större problem i jakten på pengar – så kallade undanträngningseffekter.
Att ge en bonus till landsting som kunde visa på kortade köer gjorde att det allt för ofta blev statistiken som man försökte ändra på, och inte köernas egentliga orsaker.

Den så kallade kömiljarden infördes av den förra alliansregeringen vari ingick Kristdemokraterna där Göran Hägglund fick det tveksamma uppdraget att genomföra detta bonussystem som därefter fått ta emot väl belagd kritik av i ett antal olika rapporter bland annat från statliga myndigheter, Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) beskriver exempelvis i rapporten ”Varierande väntan på vård” från 2015 en enkätundersökning som visade att 55 procent av de tillfrågade verksamhets- och klinikcheferna ansåg att kömiljarden ledde till undanträngning.
Man beskriver att den bristande tillgängligheten är ett långvarigt och strukturellt problem som inte löstes långsiktigt med kömiljarden och att kömiljarden inte har gett upphov till långsiktiga förbättringar efter att den avslutats.

Även Socialstyrelsen har utvärderat kömiljarden.
De skriver i sin uppföljningsrapport från 2012 att det framkommit att det under 2009 och 2010 förekom att vårdgivarna omprioriterade återbesökspatienter för att uppnå prestationskraven när medel från kömiljarden skulle fördelas.
Problem som nämndes var till exempel att ersättningarna från kömiljarden gått till landsting som redan har en god ekonomi och att den har lett till fiffel med redovisningen för att nå upp till kraven.
Sjukvården får extra bidrag om man prioriterar förstagångspatienter framför patienter är ett utslag av politisk populism vilket uppenbarligen är Ebba Bush Thors drivkraft i sin målsättning att i populistiska termer angripa den sittande regeringen – kortsiktiga insatser är som konstgjord andning, och jag tvingas inse att Ebba Bush Thor behöver medicinsk syresättning för att få henne att förstå att det behövs gemensamma insatser utarbetade i socialförsäkringsutskottet för att minska de allt för långa vårdköerna och framförallt lyssna på expertisen inom berörda områden.

 I januariöverenskommelsen mellan S, MP, C och L slås fast att köerna ska kortas, genom att en ”uppdaterad kömiljard” införs under mandatperioden.
Pengar är avsatt i den så kallade servettbudget – som Kristdemokrater, Moderater med stöd av Sverigedemokrater samt ett passivt stöd av Centerpartiet och Liberaler -påtvingades regeringen innan den för Sverige ovanligt långa regeringsbildningen ens var klar.
Kömiljarden måste förstås som den pr-exercis den är.
Det är inom opinionskretsar lättare att peka på framgångar och bortse från de långsiktiga följderna.
Att göra en stor sak av kortsiktiga siffror ändrar inte faktumet att kömiljarden är och förblir ett fiasko i den form som Ebba Bush Thors partikamrat införde under alliansåren.

Väntetider har länge varit ett av den svenska sjukvårdens största problem.
Samtidigt som vården i Sverige i flera avseenden håller världsklass får just tillgängligheten låga betyg.
Väntetider har också länge varit stort problem oavsett regering.
Det är således inte korrekt att som Ebba Bush Thor vill göra gällande att vårdköerna har fördubblats sedan 2014.
Det som har fördubblats är antalet patienter som väntat längre än 90 dagar på behandling och den riktiga orsaken är således som nämnts de undanträngningseffekter som kömiljarden förorsakade och den växte också under alliansåren.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) säger själva att de inte brukar använda begreppet vårdköer – man talar om väntetider eller väntande.
SKL konstaterar också i sin rapport att det inte är särskilt sannolikt att mer av samma medicin – kömiljard ala Göran Hägglund – kommer att ge ett bättre resultat framåt – det tycker dock Ebba Bush Thor i sina ovetenskapliga och populistiskt onyanserade analyser i namn av populism vari ingår en snabb avveckling av Landstingen samt att ansvaret överföres under statlig regi.
När kan man förvänta sig att KD använder sina argument utifrån vad berörda myndigheter beskriver?

 

Publicerat av Bjorn Alvebrand den 13 augusti, 2019

https://bjornalvebrand.wordpress.com/2019/08/13/nytt-bottenrekord-i-politisk-populism/