Sanning och lögnaktig mytbildning!


Publicerad 2020-08-31
Återpublicerad 2021-02-15

Du är inte galen. Googla själv så får du se.

Ofta – för att inte säga alltid – i samtal med sverigedemokraternas svans och personer som ideologisk står moderaterna nära förekommer det alltid att det var socialdemokraterna som var undfallande vänligt inställda till naziregeringen under krigsåren.
Inget av detta finner någon sanning utan baseras på en fullständig historisk okunskap.
Jag vet att flera med mig har mött denna lögnaktiga mytbildning som än i denna dag pågår främst vad avser sverigedemokraternas högljudda svans.
Därför får denna krönika stå som ett hjälpmedel för att – om möjligt – den okunnige förhoppningsvis blir kunnig.

Under krigsåren då vi behövde stå enade både inrikes- och utrikespolitiskt bildades en samlingsregering ledd av Socialdemokraterna där både Högern – numer Moderaterna, Bondeförbundet- numer Centerpartiet och Folkpartiet – numer Liberalerna ingick i en samlingsregering.
Men även denna samlingsregering gav Per Albin Hansson (S) stora bekymmer då Högern ofta stödde, och ibland helhjärtat, eftergifterna till Hitlertyskland.

Midsommarkrisen 1941 | Popularhistoria.se

Per Albin Hansson beskrev också det samhälle som socialdemokraterna ville åstadkomma.
”Folkhemmet” – ursprungligen myntat av högermannen Rudolf Kjellen, som numer står som sverigedemokraternas förebild och inte Per Albin Hansson – skulle åstadkommas genom ”nedbrytande av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, i rika och fattiga, besuttna och utarmade, plundrare och utplundrade.” Från högerns håll framställdes Socialdemokrater och kommunister – VPK som upphörde existera efter Sovjetunionens fall och ersattes med Vänsterpartiet – som nationellt opålitliga – en även idag stående uppfattning om än i andra ordalag..

En trotsig röst bland tystade medier

Man kan fråga sig vem och vilka som var opålitliga egentligen.
Christian Gunther – tillhörde förvisso inget politiskt parti men var hans ideologiska hemvist befann sig rådde det ingen tvekan om – hade utsetts till utrikesminister i samlingsregeringen – som bildades 1939 – på grund av sin långa erfarenhet som diplomat.
Vid flera tillfällen hade han visat sig vara beredd att gå tyskarna till mötes.
Gunther visade på ”en uttalad förståelse för samtliga tyska militära önskemål”.
Naziregeringen hade hos samlingsregeringen framställ önskemål om permittenttrafik genom Sverige.
Problemet för Gunther var att få resten av regeringen med sig – Bondeförbundet och högern var positiva medan Per Albin Hansson sa tvärt nej gemensamt med Folkpartiet.
Ernst Wigforss (S) ansåg att det var bättre att ta risken att bli ockuperad än att ge efter för nazisternas krav och även försvarsminister Per Edvin Sköld (S) höll med.
Gunter valde därför att söka stöd hos kungen och gav sig därför genast iväg till slottet.

Gustaf V – Wikipedia

Kung Gustaf V – som under de senaste decennierna inte lagt sig i politiken särskilt ofta – ansåg nu att regeringen skulle godkänna det tyska kravet.
Kungen ville inte riskera en konflikt med Tyskland då han skulle överväga att avgå.
I det rådande läget ville inte Per Albin Hansson riskera att kungen abdikerade och att regeringen därmed splittrades.
Efter flera omröstningar i riksdagen godkände man till slut tyskarnas krav.

Redan på midsommarafton hade emellertid utrikesminister
Christian Gunther ”i förtrolighet” meddelat tyskarna att de kunde räkna med ett ja.
När det formella beslutet meddelades på eftermiddagen den 25 juni hade järnvägsvagnarna redan börjat rulla mot den svenska gränsen.
Permittenttrafiken – som skedde endast vid ett tillfälle då alla efterföljande förfrågningar från Tyskland avvisades av Per Albin Hansson.
Trots detta har Per Albin Hansson fått klä skott för den undfallenhet mot Nazisterna då det i själva verket var högern som röstade ja till permittenttrafiken, Bondeförbundet och Kungen – som vid tiden hade andra konstitutionella befogenheter än vad han har idag – körde helt sonika över Per Albin Hansson.
Gunter fick dock sitta kvar som utrikesminister i samlingsregeringen – trots kritiken mot honom för att vara allt för tyskvänlig – och ersattes först 1945 av Östen Unden (S) som utrikesminister.
Högern har alltid tagit avstånd från fascism men i valet mellan socialism och fascism väljer man, trots avståndstagandet, fascismen.

Så kommer vi till den ständigt uppmärksammade exporten av järnmalm till nazityskland.
Främsta målet med svensk utrikespolitik under andra världskriget var att hålla Sverige utanför kriget.
Neutralitetspolitiken hade starkt stöd hos befolkningen och bedömdes som framgångsrik.
Men i kommentarer till den svenska neutraliteten saknas oftast kunskap om de verkliga förutsättningarna och vilket handlingsutrymme som fanns för svensk politik och svenskt näringsliv.
Under Tysklands starka inflytande över svensk ekonomi under krigsåren hade Sverige vissa möjligheter att bjuda motstånd.
De utnyttjades ibland, dock inte alltid.

Vid en återblick på svensk handelspolitik och enskilda svenska företags agerande under andra världskriget framträder
bland annat bilder av solidaritet med broderfolk och förföljda, strategier för att undvika tyskt inflytande, men också exempel
på eftergivenhet inför tyska krav.
Vad som är mindre känt i sammanhanget är att järnmalmsexporten var betydligt mindre – cirka 25 procent av det tycka behovet och kunde inte användas inom den tyska vapenindustrin utan endast till fartygsplåtar då malmen innehöll för mycket fosfor. Skogsprodukter som vi exporterade till Tyskland exporterades även till USA och England.
Exporten var ett samhällsintresse som uppmuntrades av de svenska myndigheterna.
Drivkraften kan sammanfattas i ett ord: stenkol.
Svensk industri är under den här tiden helt beroende av kol – och Tyskland var det enda land som kunde exportera det till oss.
För att vår industri skulle kunna rulla på och för att vi inte ska frysa byter vi således svensk skog och malm mot tyskt kol och koks.

Skagerackspärren – Wikipedia

Allt denna export förändrades i april 1940 då tyskarna ockuperade Danmark och Norge.
Man minerar Skagerrak samt övervakar den så kallade Skagerackspärren med flotta och flyg.
Det blev nu omöjligt att fortsätta exporten västerut då den svenska handelsflottan splittrades i de som befann sig innanför och utanför spärren.
Skogsindustrin måste därvid söka nya marknader – och kvar är egentligen bara Tyskland och de av tyskarna ockuperade länderna.
Skogsindustrin ökade sin export rejält medan järnmalmen förhöll sig på låga nivåer.
All import från länder vi tidigare hade avtal med upphörde och ledde till svår brist på olika importvaror som bensin, tobak, kaffe och konstgödsel med mera.



Föregående inlägg
Lämna en kommentar

2 kommentarer

  1. Hej och tack för din välgrundade historiebeskrivning! Farligt med irrläror och okunniga!
    Mvh! Hans B

    Gillad av 3 personer

    Svara

Välkommen att kommentera.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: